Nu skickas Skäggetorps kunskap på export

Det finns barn i Skäggetorp som aldrig har varit utanför stadsdelen. Nu ska högstadieeleverna spridas ut på andra skolor, och då vill Elisabet Wirén Dahlgren även sprida ut skolans speciella arbetsmetoder.

Elisabet Wirén Dahlgren hjälper nyanlända elever att komma in i sina klasser och i de svenska studierna. Vissa elever kommer att klara övergången till andra skolor utan bekymmer, andra kommer att behöva mer stöd, säger hon.

Elisabet Wirén Dahlgren hjälper nyanlända elever att komma in i sina klasser och i de svenska studierna. Vissa elever kommer att klara övergången till andra skolor utan bekymmer, andra kommer att behöva mer stöd, säger hon.

Foto: Jenny Eriksen

Linköping2020-10-04 18:00

– Så som vi jobbar med eleverna, så kan egentligen alla jobba och alla kan ha nytta av metoderna, säger Elisabet Wirén Dahlgren.

Hon har jobbat i skolan i 22 år och kallas numera ”processtödjare”. Sedan 2014 är hon ansvarig för Skäggetorpsskolans nyanlända där hon hjälpt till att placera ut elever i klasser efter introduktion, och följt dem genom skoltiden till gymnasiet.

undefined
Elisabet Wirén Dahlgren hjälper nyanlända elever att komma in i sina klasser och i de svenska studierna. Vissa elever kommer att klara övergången till andra skolor utan bekymmer, andra kommer att behöva mer stöd, säger hon.

Nu ska Skäggetorpsskolan, efter politiskt beslut, lägga ned sitt högstadium och barnen fördelas på andra skolor. Avsikten är att behörigheten till gymnasiet ska öka. Skolan har 97 procent elever med annat modersmål än svenska. I senaste mätningen blev 37 procent av niondeklassarna behöriga för gymnasiestudier.

Rektor Anders Österhjelm hoppas att överflyttningen till andra skolor ska ge eleverna bättre förutsättningar i språk- och kunskapsutveckling.

– Vissa av våra elever har som högsta önskan att få en svensk vän, säger Anders Österhjelm.

Elever som vi talat med är nyfikna men samtidigt oroliga för hur det kommer att bli att börja på andra skolor. Elisabet Wirén Dahlgren säger att hon inte är orolig för de elever som har ett driv, som tar sig framåt i att erövra svenskan som språk och stöttas hemifrån i sina studier.

– Den oro jag kan känna gäller elever som inte har någon skolbakgrund, eller är så nya att de inte vet fullt ut hur svensk skola fungerar. Jag oroar mig också för de som kommit från krig och konflikter och som bär med sig trauman, säger hon. 

Skäggetorpsskolans personal vet vad elever med en sådan bakgrund behöver kämpa med. De ser hur barnens inlärning blockeras av svårigheter att sova, svårt att fokusera och svårt att koncentrera sig.

Det finns också elever vars familjer levt som nomader, så att eleverna varken kunnat läsa eller skriva vid ankomsten till Sverige.

undefined
Anders Österhjelm, rektor för Skäggetorpsskolan.

Med den speciella elevsammansättning som Skäggetorpsskolan har, har personalen utvecklat arbetsmetoder som kan innefatta bildstöd och annorlunda ingångar i undervisningen inom olika ämnesområden. Rektor Anders Österhjelm berättar att personalen nu ska jobba med kunskapsöverföring kring språkutvecklande arbetssätt till de mottagande skolorna. Han är glad för det gehör som han fått från sina rektorskollegor.

– Mottagande skolor behöver göra ett minst lika stort arbete som vi i det här, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!