Allt började för 67 år sedan. Då var Siri Viggur 15 år och skulle arbeta sitt första pass som damfrisörska på Falks salong i Linköping.
– Jag tog med mig min pappa, för då var jag inte så gammal!
Siri föll direkt för arbetet som frisör. Arbetskamraterna var trevliga, kunderna var trevliga. Efter en tid på Falks salong väntade några år på en salong i Valla, och därefter i Mjölby.
– En väninna sålde en liten frisersalong i Mjölby och lurade dit mig! Men det var bra, det var en mysig salong med mycket kunder, säger Siri Viggur.
Därefter bar det återigen av till Linköping, till lokalen på Munkhagsgatan där hon haft "Siris Salong" sedan dess. Trots att Siri tömt mycket är det tydligt att lokalen brukade vara en salong. Där finns inte längre några saxar eller hårfärger, kammar eller hårklämmor. Men stolarna och speglarna står kvar på rad, som de gjort sedan 1967. I dag är de tre, förr var de fem. Annars är det inte mycket som har förändrats.
När Siri tänker tillbaka på tiden som frisör är det kunderna hon minns. Och resorna till Stockholm.
– När jag arbetade på Irenes frisörsalong i Valla så var det så trevligt för då fick vi ofta åka på kurser till Stockholm.
Kunderna på salongen har åldrats tillsammans med Siri.
– När man var ung kom det mycket flickor som ville klippa sig, och de kom med sina barn. Det var väll lite jobbigt när barnen inte kunde sitta still men det gick bra.
Nu är det mest äldre kvinnor som klipper sig hos Siri. 82 år gammal gjorde hon sin senaste klippning på salongen för några månader sedan.
Det har varit ett långt arbetsliv?– Ja! Fast det har varit roligt hela tiden.
Nu har Siri valt att sälja salongen. En kvinna i huset är intresserad av att köpa, men allt är inte klart. Vad det ska bli i lokalen vet inte Siri, men det ska inte bli en frisersalong i alla fall. Hon vet inte hur det kommer att kännas när salongen faktiskt är såld, men hon kommer att sakna det sociala.
– Ett par tanter har frågat om de får komma upp till mig och prata lite och klippa sig, men jag vet inte hur det blir.
Men det ska bli lite skönt också, tycker Siri. Att få spendera mer tid med barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Och särbon Karl-Erik, som hon träffade för ungefär åtta år sedan.
– Vi träffades i Folkets park där man dansar på somrarna. Vi är lite ihop nu. Det är rätt så bra att ha en gubbe, säger Siri Viggur.