– Och nu söker forskare från Kina och USA kontakt med oss. Den här upptäckten har öppnat minst tio dörrar till ny forskning. Det är oerhört roligt och jag är väldigt stolt över forskarlaget. Vore jag 30 år yngre så hade jag haft framtiden som forskare utstakad, säger Anders Rosén, professor emeritus vid institutionen för klinisk och experimentell medicin och avdelningen för cellbiologi.
Man har tidigare vetat att vita blodkroppar av typen neutrofiler kan skicka ut fångstnät när fara uppstår. Det är små trådar med både proteiner och dna som kan oskadliggöra bakterier. Men nu har LiU-forskarna noterat ett larmsystem där mitokondrier – som är cellernas energipaket – också skickar ut dna-trådar.
– Neutrofilernas dna-nät kommer från själva cellkärnan. Men de här trådarna kommer från mitokondrierna och har en helt annan funktion. De kommunicerar med immunsystemet. Vi tror att kommunikationen sker lokalt. Men det sätter i gång en kaskad av aktivitet så att andra vita blodkroppar släpper ut ett signalämne, kallat interferon typ 1, som hjälper immunförsvaret att bekämpa smittämnet, säger Anders Rosén.
Björn Ingelsson, biträdande universitetslektor I forskarlaget som bidragit till huvuddelen av experimenten, noterar att det här tyder på oanade egenskaper hos mitokondrierna.
– Det handlar om grundforskning och vi är i ett tidigt stadium på det här området. Förr ansåg man att mitokondrien endast fungerade som cellens kraftverk. Den har sedan visat sig styra andra viktiga funktioner som till exempel att reglera celldöd. Nu visar vi att den även kan hjälpa celler att kommunicera med varandra, säger Ingelsson.
Upptäckten kan bli betydelsefull för förståelsen av olika inflammatoriska förlopp i kroppen.
– Det kan finnas situationer då det här systemet kan kontrolleras. Antingen för att starta processen, eller för att hålla tillbaka den så att inflammationer inte uppstår, säger Anders Rosén.
Forskningen kan också få betydelse för autoimmuna sjukdomar (där immunsystemet skapar antikroppar som angriper kroppens egen vävnad) som tidigare varit svåra att diagnosticera.
– Vi tittar nu på olika samarbeten med forskare vid olika universitet kring exempelvis de autoimmuna sjukdomarna lupus och kroniskt trötthetssyndrom som ofta drabbar yngre personer.
Tidigare studier har visat att nivåerna av mitokondrie-dna kan vara förhöjda i blodet efter vissa inflammatoriska sjukdomar eller efter ett kirurgiskt ingrepp. Vid flera autoimmuna sjukdomar och cancersjukdomar har man också sett höga nivåer av interferon typ 1, signalämnet som mitokondriernas trådar sätter i gång. Kunskap om detta kan bidra till tidig upptäckt av olika sjukdomar.
– Bäst att lägga en brasklapp om att det återstår mycket forskning. Vi tror att det finns flera andra metoder för mitokondrierna att signalera fara, säger Anders Rosén.
Fynden har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. De har också uppmärksammats i artiklar i kända tidskrifter som The Scientist och Science Magazine. Forskningen har finansierats med stöd av Linköpings läkaresällskap, Linköpings universitet, Region Östergötland, Ingrid Asps stiftelse och Cancerfonden.