En fjärdedel av Sveriges kommuner har redan i dag en upprättad krigsorganisation där delar av personalen krigsplacerats, visar siffror från Plikt- och prövningsverket, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Genom att krigsplacera personal säkerställer kommunerna att de inte behöver kallas in för militär tjänstgöring vid en eventuell höjd beredskap, utan de stannar på de positionerna de har i dag.
Linköping finns i dagsläget inte med på listan över de kommuner som redan krigsplacerat sin personal, men enligt kommundirektör Paul Håkansson pågår ett sådant arbete.
– Före sommaren kommer vi ha krigsplacerat ungefär 800 av våra cirka 10 000 anställda. Krigsplaceringarna är en del av arbetet med den krigsorganisation som ska kunna sättas i drift om regeringen skulle fatta beslut om höjd beredskap.
Med tanke på de senaste veckornas händelseutveckling i Europa passar det bra att krigsplaceringarna inom kommunen snart är upprättade enligt Paul Håkansson.
– Men tidsplanen för just krigsplaceringarna sattes för ungefär ett år sedan men vi har egentligen arbetat med den här typen av säkerhetsfrågor sedan 2017. Bakgrunden är det försämrade säkerhetspolitiska läget med ökade hot mot Sverige. Hela landet behöver göra ett återtagande av totalförsvarsförmågan och där är vi som kommun en viktig spelare.
Inom lagen om totalförsvarsplikt som finns i Sverige finns tre former för hur man kan tjänstgöra med plikt – värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Alla, kvinnor och män, mellan 16 och 70 år har totalförsvarsplikt. Krigsplacerad kan man bli genom värnplikt eller via civila organisationer, till exempel myndigheter, kommuner och regioner. Som krigsplacerad får man inte byta jobb eller lämna landet i händelse av höjd beredskap.
– Här i Linköping vill vi, med hjälp av krigsplaceringarna, säkra upp ledningsfunktioner och specialfunktioner. Räddningstjänst är ett sådant exempel, men även ledningspersonal och it-specialister, säger Paul Håkansson.
Hur många krigsplaceringar det finns totalt i Linköpingsområdet finns ingen siffra på. Försvarsmakten vill inte uppge för Corren hur många placeringar de har på Malmen eller i Kvarn.
– Det är uppgifter som vi inte kan gå ut med. Siffrorna skulle dessutom kunna vara missvisande då de kan förändras drastiskt om försvarsläget skulle ändras, säger Lasse Jansson, kommunikatör på Helikopterflottiljen.