Trafikverkets programchef för Ostlänken, Magnus Sjöberg, tog det första symboliska spadtaget för Ostlänken tillsammans med kommunalråden Kristina Edlund (S), Linköping, Urban Granström (S), Nyköping, Boel Godner (S), Södertälje, Daniel Portnoff (M), Trosa och Sophia Jarl (M), Norrköping.
Det är den 6 november, årsdagen av slaget vid Lützen. Dagen börjar med dimma på fältet i Gerstaberg, några kilometer norr om Järna. Men när klockslaget för det symboliska spadtaget är inne har dimman lättat och stämningen är uppsluppen.
– Rena väckelsestämningen, konstaterar Urban Granström (S), Nyköping, ett av fyra kommunalråd som tar plats på scenen.
Det skulle ha varit fem kommunalråd, men Linköpings Kristina Edlund (S) saknas när Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och programchefen för Ostlänken Magnus Sjöberg lägger ut texten. Ostlänken är Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid, slår de fast, och hävdar att den nya järnvägen kommer att bidra till att binda ihop hela landet.
När spadarna plockas fram anländer Edlund med andan i halsen.
– GPS:en ledde mig fel. Jag har snurrat runt på småvägar i en och en halv timme. Men det känns härligt att få ta det här spadtaget, Ostlänken kommer att betyda mycket för Linköping, säger hon.
– Äntligen spadtag! Nu hoppas jag att vi kan börja gräva i Linköping 2029 och att Ostlänken blir klar till 2035, säger Kristina Edlund (S).
Linköping är sist ut även om man ser till själva Ostlänksbygget. Den 16 mil långa järnvägen mellan Linköping och Järna ska vara färdig 2035, men kommer Trafikverket att hinna klart i Linköping? Vi frågar Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken.
– Ja, det räknar vi med. Det är elva år dit. Men visst finns det utmaningar och det kan dyka upp såväl interna faktorer som politiska och omvärldsfaktorer, säger han.
Vad händer om det blir försenat i Linköping, kan ni öppna resten av Ostlänken då?
– Ja, Ostlänken är indelad i tre etapper och det är möjligt att öppna bara till Nyköping eller Norrköping. Men det är inte det vi arbetar för, målet är att hela Ostlänken ska vara klar 2035.
– Alla kommer att tjäna på Ostlänken, inte bara tågresenärerna. Det blir mer plats för godstrafik på stambanan och det frigör plats även på vägarna, säger Simon Helmér, vd på Östsvenska handelskammaren.
Simon Helmér, vd för Östsvenska handelskammaren, är också på plats i Gerstaberg.
– Det känns bra att byggstarten manifesteras med ett spadtag. Det är så många som inte riktigt förstått att Ostlänken verkligen är på gång nu, säger han.
Vad kommer Ostlänken att betyda för Östergötland?
– Det vanligaste problemet som våra företag lyfter fram är kompetensbristen. Ostlänken kommer att göra det lättare att pendla och det breddar vår arbetsmarknad. Det gynnar inte bara Linköping och Norrköping utan även andra kommuner i Östergötland, säger Simon Helmér.
– Och det är inte bara tågresenärerna som tjänar på att Ostlänken byggs. Den innebär också att det blir mer plats för godstrafik på Södra stambanan. Det bidrar till den gröna omställningen och till att det blir det mer plats på vägarna, fortsätter han.
Bygget av Ostlänken är indelat i elva entreprenader.