Länsstyrelsens våtmarkssamordnare Fia Sundin längtar till våren när hon på allvar få se effekterna av naturvårdsarbetet i Svartåmynningens naturreservat.
Anders Rådenstein och hans grävmaskin jobbar metodiskt med att fylla igen dike efter dike. Totalt kommer nio våtmarksytor och knappt tio hektar mark att återskapas i Svartåmynningens naturreservat.
– När vi lägger igen dikena så återskapar vi de naturliga rinnvägarna för vattnet. Våtmarksytorna får en högre vattennivå och de håller kvar vatten längre på våren. Vi kommer att se en stor skillnad redan i år, förklarar Fia Sundin.
Svartåmynningens naturreservat är ett förstklassigt fågelparadis utanför Linköping, fler än 250 fågelarter har påträffats. Reservatet översvämmas så gott som årligen under våren, men vattnet försvinner snabbt om vädret blir soligt och torrt. Det missgynnar flera av de ovanliga fåglarna som lever där, bland annat den mycket sällsynta rödspoven som har ett av sina nordligaste fästen i Sverige.
Linköpings fågelklubb har länge varit kritisk till att länsstyrelsen inte gör tillräckligt mycket för att förbättra för rödspoven.
– Det verkar handla om någon form av oförmåga att ta tag i problemet, sa fågelklubbens ordförande Olof Hjelm i en intervju från maj 2023.
Nu ska det bli ändring. Blötare våtmarker ger bättre växtlighet och en chans för rödspoven att gömma sina ungar från exempelvis räv och kråkor, som visat sig vara ett stort hot.
– Det finns andra fördelar också. Det kommer bli en bättre miljö för småkryp vilket betyder mer mat för fåglarna. Dessutom gynnar vi fisk, exempelvis gäddor, som leker på strandängarna på våren, säger Fia Sundin.
Rödspoven är en av landets mest sällsynta vadare. Nya åtgärder vid Svartåmynningens naturreservat ska göra förutsättningarna ännu bättre.
2024 års översvämning var den mest omfattande på många år. Det visade sig vara positivt för rödspovarna som fick ut sex ungar.
– Ovanligt många häckningar hittades. Vi ser därför positivt på de insatser som görs nu och har haft en bra dialog med länsstyrelsen kring dessa och andra åtgärder, säger Olof Hjelm.
Länsstyrelsens arbete har gått fort och insatserna är redan klara. Nu återstår bara att invänta våren och se om åtgärderna får önskad effekt.
– Jag är helt säker på att det kommer att bli bättre. Återställning av våtmarker på det här sättet är det bästa jag vet, säger Fia Sundin och ler.