Monica Ohlén enhetschef på utbildningsförvaltningens myndighetskansli förklarar att systemet, som avgör vilken skola som eleverna till sist hamnar på, är komplicerat och utgår från något som kallas relativ närhet.
Den 23 mars fattade barn- och ungdomsnämnden beslut om att lägga ned fyra grundskolor och elva förskolor i Linköping. Därefter inleddes en skolvalsprocess för de nära 400 elever, från Atlasskolan och Fredriksbergsskolan, som behövde en ny skola till höstterminen. Den 2 april avslutades skolvalsperioden – och elevernas önskemål har sedan dess hanterats av kommunen.
Redan den 2 april begärde vi på Corren att få ta del av elevernas olika önskemål och vilka skolor som flest hade sökt. Detta nekade kommunen med följande motivering:
"Den statistik och underlag ni efterfrågar utgör ingen upprättad handling. Ansökningar och annat internt material som föregår om skolplacering utgör ett arbetsmaterial då ärendena inte har slutbehandlats av myndigheten. Mot bakgrund av detta samt med stöd av tryckfrihetsförordningen lämnas inte några handlingar ut i det aktuella fallet", skriver Karin Olanders, tillförordnad utbildningsdirektör, i kommunens avslagsbeslut.
Men på torsdag, den 13 april, får elever och vårdnadshavare besked. De som har gjort sina önskemål via kommunens hemsida får digitala besked. De som istället har skickat in fysiska blanketter blir uppringda av kommunens handläggare.
Varför har den här skolvalsperioden varit så komprimerad?
– För att skolval hänger ihop med skolskjuts. I år ska vi inte hamna i pressen för att vi inte har fattat beslut om skolskjuts i tid till skolstart. Vi behöver vara klara i god tid med skolvalen så att våra skolskjutshandläggare ska hinna med, säger Monica Ohlén, enhetschef på utbildningsförvaltningens myndighetskansli.
– Dessutom vill ju rektorerna veta vilka elever som kommer till deras skola för att kunna göra en bra överlämning. Därför är det en tajt tidsplan – så att vi hinner att göra allt som behöver göras innan eleverna står där på tröskeln, fortsätter hon.
När barn- och ungdomsnämnden fattade beslutet som bland annat innebär att Atlasskolan och Fredriksbergsskolan läggs ned protesterade flera elever från de båda skolorna utanför stadshuset i Linköping.
Systemet, som avgör vilken skola eleverna till slut hamnar på, är komplicerat. För det första spelar önskemålen och de lediga elevplatserna på respektive skola stor roll. När dessa parametrar har matats in i det digitala systemet görs en "automatisk körning" som utgår från något som kallas relativ närhet.
– Det är något som många kommuner använder. Det innebär att, om det är konkurrens om en plats på en skola, så mäts eleverna mot varandra, säger Monica Ohlén och fortsätter:
– Elevens avstånd till den närmsta kommunala skolan subtraheras med avståndet till den önskade skolan – och då får varje elev ett värde i meter. Eleven med högst värde i den mätningen har rätt till platsen.
Får alla elever sitt förstahandsval?
– Vi har bara tittat på antalet lediga elevplatser och önskemålen utifrån det. Vilken placering eleverna får vet vi först efter körningen utifrån relativ närhet. Men en del elever får så klart sitt förstahandsval och en del får det inte.
Atlasskolan ligger i Garnisonsområdet och är en F-6-skola.
Har alla elever gjort ett aktivt val?
– Nej, ungefär tio procent har inte gjort det. De placeras på den närmsta kommunala skolan som har plats.
Samtidigt som eleverna får sina besked öppnas en omvalsperiod – som pågår i fyra dagar.
– De tomma elevplatserna blir ju inte fler för det – men man kanske ändå vill testa sina möjligheter att få en annan placering om man inte är nöjd med sitt val eller om bästa kompisen fick plats någon annanstans, säger Monica Ohlén.