Vi träffas i Svartåmynningens naturreservat, strax norr om stan. Via parkeringen vid Nybro tar vi oss ut till plattformen.
– Här är det packat med folk en bra norrskenskväll, säger Mikael Järnåsen.
Prognosen för de kommande dagarna ser lovande ut, även om en del moln lär störa upplevelsen.
Är Svartåmynningen den bästa platsen runt Linköping?
– Här och vid plattformen i Sättuna en bit bort. Men även Tvärskogsudde vid Ekängen fungerar bra, huvudsaken är att det är rejält mörkt och att man har fri sikt åt norr. Fördelen med att vara norr om stan är att du har stadsljuset bakom dig. Sturefors är exempelvis ingen bra plats eftersom du har stadsljuset mellan dig och norrskenet.
Via appar, hemsidor och inte minst facebooksidan "Norrsken Sverige" får Mikael Järnåsen nys om när det finns förutsättningar för en grön himmel. Då är det inte mycket att tveka på – systemkameran och stativet får hänga med när bilen styr från huset i Ekholmen till Svartåmynningen.
Behöver man ha en fin kamera?
– En mobiltelefon räcker gott för många, sensorn är tillräckligt känslig för att se norrsken och vill man lägga ut en bild på sociala medier så brukar det fungera bra.
Men helst stativ och systemkamera?
– Ja. Det blir trots allt stor skillnad mot mobilen. Framför allt kan systemkameran skapa mindre brusiga bilder.
Något speciellt man ska tänka på för att få en fin norrskensbild?
– En grundinställning är att köra på 20 sekunders slutartid, bländare 4 och isovärde på 400-500. Då fångar man det mesta. Gärna vidvinkel. Stativ är ett måste.
Har du tips på en hur man får en bra komponerad bild?
– Många brukar ställa sig en bit bort, framför kameran och lysa rakt upp i himlen med en ficklampa. Det brukar bli väldigt effektfullt när man ser en ljusstråle som går upp mot himlen och norrskenet.
– Dra nytta av saker du ser runt omkring dig. Kanske ett enskilt träd – eller ta tillvara på tillfället när sjön är isfri. Då är fördelen att få speglingarna av norrskenet i vattnet, det är en jättehäftig effekt.
Mikael Järnåsen har fotograferat norrsken i 20 års tid och har märkt av ett allt större intresse. Han själv är del i den stora norrskensrörelsen och visar gärna sina bilder på sociala medier, i Corren och på sin egen fotosida.
– För 20 år sedan var jag ofta ensam härute, nu träffar jag massor med människor som jag delar erfarenheter och tips med. Man delar känslorna med en större grupp.