Niornas slutbetyg de bästa på tolv år

Det är första året som niorna får betyg enligt den nya betygsskalan A-F och farhågan inför årets avgångsbetyg var att meritvärdet skulle ha sjunkit.

Nationellt ökade meritvärdet med 1,3 poäng och Skolverket konstaterar att betygsnivån är stabil trots de nya betygen. Verkets generaldirektör Anna Ekström, anser att det är en indikation på att lärarna lyckats hantera övergången mellan två system på ett bra sätt. Med detta i ryggen kan man i så fall säga att Linköpings lärare har varit än mer framgångsrika. I de kommunala skolorna har meritvärdet ökat i snitt med 4,5 poäng. Barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M) gläds åt resultatet och åt att de insatser som gjorts – form av systematiskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling av pedagoger och rektorer – tycks ha gett resultat

Enligt barn- och ungdomschefen Lars Rejdnell har åtta av fjorton kommunala skolor ökat sitt meritvärde, fyra skolor har gått bakåt något och en skola ligger på samma värde som tidigare.

Hur meritvärdena i Linköping ligger i förhållande till enskilda ämnen återstår att räkna ut, men klart är att pojkarna har lyckats höja sina betyg. Visserligen ligger de fortfarande efter flickorna, men har ändå höjt sina värden rejält.

Att ökningen skulle vara en engångsföreteelse och bero på att årets avgångsklasser i högstadiet var ovanligt duktiga, tror inte Lars Rejdnell.

– Det brukar aldrig vara så när det rör sig om en så stor grupp. Något är det, men vi ska förstås inte dra för stora växlar på det innan vi har analyserat det ordentligt, säger han.

Rejdnell tror också att det systematiska kvalitetsarbetet bidragit till goda resultat men lovordar framförallt lärarnas insatser

– Det är på golvet i mötet med eleverna som man når resultaten.

De skolor som klarat sig mindre bra är skolor i utsatta områden. Men barn- och ungdomsnämnden (BoU) har fokus också på dessa, enligt Lars Rejdnell. Sedan något år har vissa skolor extra pengar för att kunna bedriva så kallad samlad skoldag för att ge eleverna extra stöd, exempelvis med läxläsning och hjälpa dem in i föreningslivet. Framförallt har detta gynnat flickorna i de områdena.

Enligt Catharina Rosencrantz ska nämnden – precis som man gjort länge – fortsätta att jobba med metodutveckling och pedagogisk utveckling för att hjälpa eleverna

– Många av eleverna har tuffa utmaningar framför sig och behöver mycket mycket stöd och hjälp, säger hon.