Under sommaren har de stått där, de sådda blommorna som ska locka insekter till att samla nektar och pollen – en förutsättning för att ekosystemet ska fungera. På senare tid har även ett hav med solrosor brett ut sig.
– Det har nog gjort att fler har uppmärksammat blomfälten, säger Niklas Hjalmarsson.
Vi ses på gården ”Slycke Trädgård” som ligger vid byn Slycke, ett stenkast från Vikingstad utanför Linköping. Här har han vuxit upp. Fram till 2009 fanns det mjölkkor på gården och en period även köttdjur. Men numera är det växtodling som gäller.
Runtom gården samsas fält med olika grödor, några har skördats andra är på gång. Just nu är det linet som Niklas Hjalmarsson behöver skörda, men då behövs perfekt solväder. Och här och där ligger fälten med växter som blommat hela sommaren – blomträdorna som de kallas på jordbruksspråk.
– Vår odling består av spannmål av olika slag samt ärter, lin och raps. Det kan även hända att vi odlar åkerböna. Och då behövs det pollinatörer.
Trädorna gör att han kan få rätt till gårdsstöd och förgröningsstöd från Jordbruksverket. Det är dock förenat med vissa villkor.
– Vi måste ha viss ekologisk fokusareal, fem procent om man odlar mer än 15 hektar och då ska man gynna mångfalden på ett eller annat sätt. Och det finns lite olika varianter. Man kan ha baljväxter av olika slag och lämna stubb också, men det här ser ju lite skojigare ut. Det är lite rofyllt att höra surret av alla bin och humlor.
Blommande träda är alltså åkermark som såtts med växter. De måste vara godkända av Jordbruksverket och ska vara rika på pollen och nektar. I Niklas Hjalmarssons fält växer honungsört, rödklöver, timotej, bovete, foderraps, cikoria, blålucern (som kan användas till grovfoder till djur) med mera. Allt i en härlig blandning, en meny som rekommenderas av Jordbruksverket. Mest insektssurr hördes när honungsörten blommade, men cikoria, rödköver och lucern sätter fortfarande nya blommor.
– Det viktigaste är att man förbereder så man inte får så mycket ogräs, säger Niklas och drar upp en svinmålla som är fullproppad med frön.
– Det bästa är att göra lite falsk såbädd, man jämnar till jorden några gånger och lockar igång ogräset. Man låter det sedan ligga en till två veckor, sedan harvar man igen och sår. Det kan man göra hemma också om man har trädgårdsland. Man räfsar till det och låter det ligga lite, sen räfsar man om det. Då lockar man igång ogräset. Även om det inte syns på ovansidan så har det börjat gro och växa rötter. Det var därför man krattade grusgångar varje vecka förr. Då tog man ogräset när det var smått.
Solrosorna har ingen egentlig funktion för själva blomträdan. Däremot lyser de upp som glada solar och uppskattas av fåglarna, enligt Niklas Hjalmarsson:
– Min svåger är ornitolog och i höstas såg han flyttfåglar som åt frön. Det är roligt att även de kan gynna något. Vi har sett lite fler rapphöns i området och nu finns det lite plats att gömma sig.
Det som började med några blomremsor har nu utökats till fyra fält. Tanken är att trädorna ska stå kvar och blomma om.
– Ett av dem vet jag inte hur jag ska göra med, det är lite för mycket gräs i.
Enligt Naturvårdsverket är pollinatörer, framför allt vildbin, den viktigaste faktorn för att grödor, frukt- och bärbuskar ska ge bra skörd. Men många arter av Sveriges bin är rödlistade och hotas av utrotning.