Om Linköpings kommun vill ha en annan lösning för Ostlänken än vad Trafikverket förordar, måste kommunen vara med och betala. Enligt Trafikverkets utredning (se separat artikel) blir en tunnellösning i Linköping minst 20 miljarder kronor dyrare än en markförlagd järnväg.
– Kostnadsbedömningen för tunnelalternativen har dragit iväg så mycket att det nästan är svårt att ta analysen på allvar. Men helt klart är att tunnel blir mycket dyrare, kommenterar Niklas Borg.
Kommunfullmäktige har en gång beslutat att arbeta för en tunnel för Ostlänken.
– Men då var kommunens egen bedömning att det skulle bli 1–3 miljarder dyrare. Nu rör det sig om så enorma belopp att det inte finns någon som helst möjlighet för Linköpings kommun att medfinansiera. Den enda chansen att det blir en tunnel är att Trafikverket föreslår en sådan som grundutförande, säger Niklas Borg.
Det externa alternativet är, enligt Borg, helt otänkbart för Linköpings kommun att gå med på. Räknar man bort tunnlarna återstår Stångebro västra, Stångebro östra och Steninge som alternativ för stationens placering.
Kommunen har köpt in mark på Stångebro och i åratal planerat för en station där. Men Steninge har blivit ett hett alternativ.
– Det kan jag bekräfta, att även från kommunens sida så har Steningealternativet blivit mer och mer intressant under resans gång. När det gäller Stångebro östra så har stationsläget hamnat mycket längre österut än i tidigare diskussioner, bort mot fotbollsarenan eller till och med förbi den. Då är det nästan ett externt läge och betydligt mindre intressant för oss, säger Niklas Borg.
På Stångebro har kommunen planerat för Ostlänken i många år. Om det blir Steninge, riskerar ni förseningar då?
– Det stämmer att vi som kommun är bättre förberedda för Stångebro. Men i Steninge är det inte lika många verksamheter som påverkas och det är ju några år till byggstart. Vår bedömning är att det inte skulle orsaka någon försening.
Den 22 mars ska kommunstyrelsen ha kommit fram till vilken korridor Linköpings kommun ska förespråka. En vecka senare ska kommunfullmäktige godkänna ställningstagandet.
– Vi har analyserat korridorerna och haft intensiva politiska diskussioner hela vintern. Det är viktigt att nå så bred enighet som möjligt. Det här är den största frågan för Linköpings framtid vi fattar beslut om under vår tid som politiker, säger Niklas Borg.