Naturskyddsföreningen varnar för flygtrafiken

Svenskt luftrum har aldrig varit så fullt av flygplan som nu. Upp till 762 000 luftrumsrörelser under 2017, noterar Luftfartsverket. Nu varnar Naturskyddsföreningen för svenskarnas flygvanor.

Foto: Johan Nilsson / TT

Linköping2018-01-15 07:00

– Vårt lands ekonomi är stark och det återspeglar sig i flygandet, framför allt till och från Sverige. Dessutom blir Sverige mer och mer attraktivt som turistland, säger Luftfartsverkets generaldirektör Ann Persson Grivas i en kommentar till statistiken för fjolåret.

Flygtrafiken ökade med fem procent. Den största ökningen stod överflygande trafik för. Det är alltså trafik som varken startar eller landar i landet, men som svensk trafikledning tar hand om i vårt luftrum, och som ger statliga intäkter. Inrikesflyget står för 21 procent av trafiken, utrikes för 37 procent och överflygningen för hela 42 procent av all flygtrafik över Sverige.

– Mycket trafik från fjärran östern till Västeuropa går över Sverige, som från Tokyo till London, eftersom det är rakaste vägen. En vanlig väg är att man kommer in över Gävle och åker sedan tvärs över Sverige, in över Danmark. Det tar cirka 45 minuter, förklarar Per Fröberg, presschef på Luftfartsverket.

LFV-direktören understryker ansvaret att trafikleda flyget så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt:

– Det gör vi genom etablerandet av raka flygvägar, så korta in- och utflygningsvägar som möjligt till och från flygplatserna och utbildning av våra flygledare i ecodriving i luften, säger Ann Persson Grivas.

Eco driving i sammanhanget handlar exempelvis om att glidflyga in vid landning, vilket kan minska bränsleförbrukningen.

Naturskyddsföreningen ser överflygningen som en global miljöfråga och diskuterar därför främst utrikesflygets kraftiga utveckling i Sverige. Klimateffekten för utrikesflyget är enligt Naturskyddsföreningen lika stor som för privatresor i bilar i Sverige. Där är man rejält kritisk:

– Flyget har blivit en gökunge i svensk miljöpolitik. Problemet är att utrikesflyget fortsätter att öka. Det äter upp effekterna av insatser för klimatet på andra områden, säger Oscar Alarik, chef för Naturskyddsföreningens klimat- och juridikavdelning.

Han välkomnar initiativ som den nya flygskatten, ecodriving i luften, biobränsle eller nya tekniska lösningar som eldrivna flygplan. Men han tror inte att det är tillräckligt.

– Tekniken tar för lång tid att utveckla. Flygskatten kommer att minska ökningen och koldioxidutsläppen, men den sätts så lågt för att den inte ska påverka flygets utveckling. Det gör att den bara håller tillbaka utvecklingen, medan flyget ändå expanderar. Efter några år har vi utsläppsökningar igen.

Vad behövs då?

– I Sverige måste man med politiska medel ta tag i utrikesresorna. Närmast är att sätta en flygskatt som faktiskt stoppar expansionen. Men det krävs priskänslighetsanalyser först. I bland räcker det med ganska små ökningar för att påverka människors vanor.

Vad släpper du ut?

Vill du veta hur mycket koldioxid du släpper ut när du flyger? Transportstyrelsen rekommenderar ICAO:s beräkningsmodell.

Enligt Luftfartsverkets senaste statistik noterades 762 000 luftrumsrörelser under 2017, vilket är en ökning med fem procent från föregående år.

September var mest trafikintensiv, den enda månaden 2017 med över 70 000 rörelser, medan februari var månaden med lägst antal rörelser – knappt 53 000.

Med en femprocentig trafikökning ligger Sverige något över den europeiska trafikutvecklingen som bedöms hamna strax över fyra procent. Prognosen för 2018 är en mer måttlig ökning, enligt Luftfartsverket.

Globalt sett står flyget för omkring 2–3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Räknar man även in effekterna av flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd samt påverkan från kondensstrimmor brukar man räkna med att flygets totala klimatpåverkan blir ungefär dubbelt så stor som den som enbart orsakas av utsläppen av koldioxid.

Dock räknas inte klimateffekten av flygets bidrag till bildandet av höga cirrusmoln in i denna dubblering. Uppräkningen av flygets totala klimatpåverkan är således fortfarande osäker och kräver fortsatt forskning.

Flygskatten som införs i april 2018 innebär en ökning på flygpriserna på 80 kronor inom EU, samt upp till 430 kronor extra för långa flygningar till andra länder. Ett syfte med skatten är att minska koldioxidutsläppen.

Källa: Luftfartsverket och Transportstyrelsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!