– Det är nästan chockerande hur många företag som lyfter markbristen som ett problem, säger Johan Gustafsson, regionchef på Svenskt Näringsliv.
2007 köpte Linköpings kommun Distorps säteri med syftet att omvandla den bördiga åkermarken till industriområde. Tre år senare klubbades detta i översiktsplanen. Nu, många år senare, ser det ut att bli verklighet. En detaljplan håller på att tas fram och 2027 är det tänkt att byggnationen ska inledas.
Det rör sig om ett 240 hektar stort område nära Gärstad, mellan E4 och Roxen. 162 hektar ska bli verksamhetsmark, medan resten sparas som naturmark.
Men protesterna mot att bygga på högklassig jordbruksmark har växt sig allt starkare. Naturskyddsföreningen, C, SD, MP och en rad privatpersoner har i insändare och artiklar krävt att industriområdet ska stoppas.
Johan Gustafsson, regionchef på Svenskt Näringsliv, har följt debatten med oro.
– Jag tycker att debatten har landat lite fel, när den bara handlar om åkermarken. Jag har sympati för åsikten att det är dumt att bygga på jordbruksmark. Men problemet är att det inte finns något alternativ. Med tanke på hur planprocesser går till skulle det ta minst tio år att ta fram ett annat område, förmodligen mer, säger han.
Enligt Johan Gustafsson är bristen på verksamhetsmark ett jätteproblem i Linköping.
– I debatten låter det som att problemet uppstår först när Ostlänken byggs och företag tvingas flytta. Men den här marken hade behövts för fem år sedan. Det är nästan chockerande hur många företag som lyfter det här som ett problem. Vart och vartannat företag vittnar om att det inte finns mark att bygga på, säger han.
Bristen på mark gör att Linköping går miste om företag som vill etablera sig i kommunen, menar Johan Gustafsson.
– Det handlar också om små Linköpingsföretag som vill växa. Linköping går miste om arbetstillfällen och i förlängningen skatteintäkter som kan användas för välfärd, säger han.
– Det är brist på mark i Linköping. Vi måste varje år säga nej till många företag som vill etablera sig här, säger Louise Felldin, näringslivsdirektör i Linköping
Louise Felldin är kommunens näringslivsdirektör. Hon beskriver Distorp som en ödesfråga för Linköping.
– Distorp behövs. Vi har länge haft brist på verksamhetsmark och att ta fram ett alternativ skulle ta alldeles för många år. Idag tvingas vi säga nej till företag som vill etablera sig i Linköping. Det finns inget som säger att de väljer en annan kommun i Östergötland, det kan lika gärna bli någon annanstans i Sverige. Eller Europa, säger hon.
Louise Felldin räknar upp flera andra argument för att förvandla Distorps åkrar till verksamhetsmark:
– Distorp skulle, enligt våra beräkningar, fullt utbyggt kunna ge upphov till 6 000 arbetstillfällen. Vi behöver alla arbetstillfällen vi kan få, för att med skattekraften kunna ta hand om en åldrande befolkning.
– Kommunen behöver kunna omlokalisera företag när Ostlänken byggs. Det gäller inte bara företag som ligger i spårlinjen utan också i de nya stadsdelar som ska växa fram runt den nya stationen.
– Det är jätteviktigt att även bullrande företag känner sig välkomna i Linköping. Företag som Stena Recycling, som är en otroligt viktig aktör för återbruk och återvinning.
– Företag måste kunna lita på Linköping som en trovärdig och långsiktig kommun. Distorp pekades ju ut i översiktsplanen 2010 med bred politisk förankring.
Men vikten av att bevara åkermarken då, för framtida matproduktion?
– Visst, det är en svår avvägning. Men Linköping befinner sig mitt i jordbruksland och just nu finns det inget alternativ. Distorp tar 0,4 procent av kommunens jordbruksmark, så det finns väldigt mycket kvar. Och det går att öka produktiviteten i jordbruket, säger Louise Felldin.
Anders Rödin, exploateringsstrateg på Linköpings kommun, har koll på den byggbara företagsmark som trots allt finns i Linköping.
– Det finns drygt 40 hektar kommunalägd verksamhetsmark till salu, utbyggd med infrastruktur. 22 hektar i Östra Malmskogen, 5 i Hackefors, 4 i Kallerstad/Mörtlösa, 7 i CavOk och 4 i Kåparp/Mjärdevi. Dessutom finns 10 hektar privatägd mark. Det är tillräckligt för att i dagsläget möta marknadens efterfråga, bedömer Anders Rödin.
Men även han tycker att det är viktigt med ett nytt verksamhetsområde i Distorp.
– Kommunen behöver kunna erbjuda mark till de verksamheter som behöver flytta på grund av den stora stadsutveckling Linköping står inför, bland annat på grund av de nya tågspåren, den nya stationen och utvecklingen av dess omgivning.
– Ett område som Distorp kan ge plats för verksamheter som kräver stora ytor, som genererar mycket trafik och som av olika anledningar inte kan placeras mer centralt i staden eller närmare bostäder. Läget i Distorp är logistiskt mycket bra med närheten till E4, vilket innebär att den tunga trafiken inte behöver passera genom staden som den gör idag, säger Rödin.
Distorp ligger granne med Gärstadverket. Att bygga industrier här har mött kraftiga protester, eftersom det är värdefull åkermark som försvinner. Men representanter för näringslivet ger sig nu in i debatten och kräver att industriområdet blir verklighet.
Enligt Louise Felldin får många företag varje år nej på sin förfrågan om att köpa kommunal mark, trots att det finns drygt 40 hektar att sälja.
– Det är ju mest små fläckar lite här och var. Vi kan till exempel inte ta emot en verksamhet som vill ha 20 hektar. Det är inte jättemycket i industrisammanhang. H2 Green Steels etablering i Boden handlade till exempel om 270 hektar, säger hon.
Vilka kriterier avgör vem som ska få köpa mark?
– Vi tittar på antal arbetstillfällen och var det är lämpligt med den typen av verksamhet. Hur stor del av marken som ska bebyggas och om man kan bygga på höjden. Vi tittar också på företagets förmåga att genomföra investeringen. Bland annat.
Philip Venturi, vd på Wilzéns Bygg med nästan 200 anställda, är en av dem som stött på problemet med markbrist.
– Jag har jättestor respekt för behovet av att bevara åkermark. Men om Distorp bromsas nu skulle det vara många företag i Linköping som inte får möjlighet att expandera, säger han.
Enligt Philip Venturi har Linköping haft brist på verksamhetsmark i flera år.
– Vi har ett antal kunder som vi skulle kunna bygga åt om det bara fanns mark, säger han.
Albin Nilsson, vd på Ställningsbyggarna Bestorp, vill köpa mark att bygga på, men har inte passerat kommunens nålsöga. Eftersom det är ont om mark vill kommunen att den mark som finns utnyttjas effektivt. Det innebär stora byggnader på liten yta – och det passar inte företagets verksamhet.
– Jag har suttit i möten med kommunens tjänstemän flera gånger, men det landar alltid i ett nej. Jag tycker att de ställer orimliga krav. Vi behöver inte så stora kontorsytor, men däremot stora uppställningsytor utomhus. Det borde finnas plats för oss också. Om inte vår typ av verksamhet finns så kommer ju inte byggarna fram heller, säger han.