"De flesta tänker att man är snickare inom byggbranschen men vi har även golvläggare, plattsättare, anläggare och ställningsbyggare. Det finns 17 yrkesbevis", förklarar Jan Malmberg från Byggföretagen.
Som ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor vid branschorganisationen Byggföretagen tar han emot oss vid Näringslivets Hus i Linköping. Med sig har han Annika Arpfors, regionchef för industrins motsvarighet Teknikföretagen. Med ett stundande gymnasieval, som inleds om ungefär en månad, har de ett viktigt budskap till länets niondeklassare och deras föräldrar.
– I dag har gymnasiets yrkesprogram stämpeln att stänga dörrar inför framtiden och vidare utbildning, men det är precis tvärtom. Du får, om du vill, både en yrkesexamen och en biljett in i högskolan. Alla dörrar hålls vidöppna och dessutom är det en bred arbetsmarknad som väntar, menar Annika Arpfors.
– Kompetensförsörjningen är den största utmaningen och den springande punkten för våra medlemmar. Vi har 350 000 personer i Sverige som jobbar inom byggbranschen och jag skulle uppskatta att det är ungefär 40 000 personer som vi tar in från andra länder för att klara av våra byggprojekt. Det behövs kompetens inom alla våra yrkeskategorier, fyller Byggföretagens Jan Malmberg i.
"En anledning till den situation som vi har i dag är nog att det länge pratats om vikten av en högskoleutbildning, att det är bra att hålla alla dörrar öppna och så vidare. Bäst förutsättningar får man på yrkesprogrammen", menar Johan Gustafsson, regionchef för Svenskt Näringsliv.
Enligt Johan Gustafsson, Svenskt Näringslivs regionchef i Östergötland, har branschorganisationerna ett viktig ansvar i att möjliggöra genomtänkta gymnasieval. Det är nämligen de som bäst känner till behoven.
– Vi ser tydligt, när vi frågar våra medlemmar, att det är gymnasiets yrkesprogram som är den utbildningsbakgrund som de efterfrågar allra mest. Det är bristyrken i dag och det ser ännu värre ut i framtiden. Enligt våra prognoser skulle ytterligare 18 000 svenska ungdomar, varje år, behöva läsa ett yrkesprogram för att möta arbetsmarknadens behov, förklarar han.
"Klarar man av det industritekniska yrkesprogrammet är man garanterad ett jobb med bra lön på en bred arbetsmarknad", menar Annika Arpfors, regionchef på Teknikföretagen.
Ett problem, som såväl Svenskt Näringsliv som branschorganisationerna lyfter, är den reform som genomfördes 2011. I och med den nya läroplanen plockades de högskoleförberedande ämnena bort från yrkesprogrammen för att istället bli ett tillval. Denna förändring är, efter ett förslag från regeringen, på väg att tas tillbaka.
– Man gjorde det med goda intentioner i syfte att ta bort hinder och önska fler elever välkomna. Effekten blev tyvärr precis tvärtom och vissa föräldrar bekräftades i uppfattningen att yrkesprogrammen inte leder till någon bra framtid för deras barn, menar Jan Malmberg.
Enligt Svenskt Näringsliv kan samhällsprogrammet vara en fälla i gymnasievalet. Inom denna inriktning råder det ett överskott på arbetsmarknaden och endast 50 procent av eleverna läser vidare på universitet/högskola efter tre år.
Förutom inom redan nämnda branscher råder det just nu även kompetensbrist inom hotell- och restaurangnäringen.
– I dag sitter restaurangbranschen och importerar kockar från Europa samtidigt som över en miljon svenskar inte är självförsörjande. Det är ett yrkesval som borde kunna locka fler. Någonstans har det gått snett, konstaterar Johan Gustafsson.
En fälla i gymnasievalet kan, enligt regionchefen, vara samhällsprogrammet.
– Man ska såklart välja utbildning utifrån intresse men ett problem är att bara hälften som har läst samhällsprogrammet har gått vidare till högskolestudier efter tre år. De har ofta sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden, förklarar Gustafsson.
Regionchef Annika Arpfors vill gärna lyfta fram den underskattade förmågan att vara händig och att få saker att fungera. "Jag vill lyfta killar och tjejer på yrkesprogrammen och säga att de ska vara stolta, de har en superkraft som verkligen efterfrågas", konstaterar hon.
Annika Arpfors och Jan Malmberg ser flera möjliga lösningar på den situation som har uppstått på arbetsmarknaden.
– Kommunerna och utbildningsanordnare måste börja anpassa utbildningarna utifrån arbetsgivarnas behov, och detta görs genom en bättre samverkan. Sedan behöver vi bli bättre på att berätta för eleverna hur världen ser ut och informera om våra branscher. Det är ett ansvar som vi måste ta ännu mer, menar Malmberg.