Vid femtiden på morgonen ringde en person till räddningstjänsten och slog larm om röklukt vid korsningen Drottninggatan–Repslagaregatan i Linköping.
Orsaken till röken kunde snabbt spåras till bottenvåningen i det gamla folkskoleseminariet på Drottninggatan 14. Det visade sig handla om en rejäl glödbrand i golvet som förmodligen hade legat och pyrt hela natten. Som tur var hade elden inte hunnit få fäste i någon av väggarna – men det var nära.
– Det var jättestor risk för en storbrand om inte någon hade larmat i tid, konstaterar Christian Lind, inre befäl på räddningstjänsten.
Läs mer: Svårsläckt brand i centrala Linköping
Orsaken till branden är inte klarlagd. Det pågick renovering i huset och en teori är att arbeten med en golvslipmaskin kan ha legat bakom, en annan att det rör sig om olja som självantänt.
Skadorna begränsades till ett rum på bottenvåningen, där räddningstjänstens personal fick bryta upp hela golvet för att komma åt den svårsläckta branden i trossbottnen. Röken spred sig däremot genom hela fastigheten som nu måste röksaneras.
– Vi har haft en väldig tur i oturen – hela huset kunde ju ha brunnit ner, säger Johan Rydeman, fastighetsansvarig på Castellum.
Byggnaden står för tillfället tom. Castellum köpte den av Lilium tidigare i år och håller på att renovera den till en hyresgäst som skulle flytta in i augusti. Nu blir den inflyttningen troligen försenad.
– Enligt försäkringsbolaget kan röksaneringen ta ganska lång tid, alltifrån två till sex månader. Försäkringsbolaget, vi och hyresgästen ska snart träffas för att göra en bedömning, berättar Magnus Petersson, regionchef på Castellum.
Linköpingsexperten och förre stadsantikvarien Gunnar Elfström är tacksam över att brandskadorna blev begränsade.
– Det hade varit en stor förlust för Linköping om folkskoleseminariet brunnit ner. Det är en väldigt fin och välbevarad byggnad, säger han.
Seminariebyggnaden färdigställdes 1869 efter ritningar av arkitekten Per Ulrik Stenhammar från Törnevalla och var den första i Linköping – innan dess hade lärarutbildningen fått hyra in sig i olika lokaler.
– För att förbättra lärarutbildningen byggdes på 1860- och 70-talen ett antal likadana seminariebyggnader i landet efter Stenhammars ritningar. De tillkom under nödåren, så det säger en del om hur viktig man tyckte att folkskolan var, säger Gunnar Elfström.
Det gamla folkskoleseminariet på Drottninggatan är q-märkt i stadsplanen. Det innebär att den inte får rivas eller förändras exteriört.
Lärarutbildningen fanns kvar på Drottninggatan i nästan 60 år. 1927 stod det nya folkskoleseminariet vid Östgötagatan klart, den byggnad som i dag rymmer Engelska skolan. Där utbildades lärare fram till slutet av 1990-talet.