Nästan precis i samma veva som USA fällde atombomberna över Hiroshima och Nagaski 1945 började Sverige forska kring egna kärnvapen. En statlig atomkommitté tillsätts och FOA, försvarets forskningsanstalt bildas.
– Det är ingen hemlighet att Sverige har försökt utveckla kärnvapen men få svenskar i dag känner nog till det, säger Henrik von Klopp som ligger bakom fotografierna och Matilda Bengtsson, producent av utställningen "En svensk atombomb".
Utställningen invigs i dag på Flygvapenmuseum i Linköping och innehåller bland annat ett antal foton från både övergivna och aktiva anläggningar som har eller haft att göra med svensk atomenergi. Bland annat var det tänkt att den reaktor som aldrig togs i bruk i Marviken, öster om Norrköping på Vikbolandet, skulle förse de svenska kärnvapnen med det plutonium som behövdes.
– Hela projektet genomsyrades av en folkhemstanke. Allt skulle produceras inom landet. När reaktorn skeppades från Degerfors genom Göta kanal till Marviken ansåg vissa politiker att kanalen skulle göras bredare, det här var en ny industri som skulle ge massvis med jobb, förklarar Henrik von Klopp.
Flygvapnet var en av påhejarna och både Lansen och Viggen var påtänkta bärare av bomberna. Trots att Sverige skrev på ett icke spridnings-avtal 1968 dröjde det ytterligare ett par år innan hela projektet skrotades. Opinionen hade vänt.
– Vi hade tekniken men materialet var ett par år framåt i tiden. Men det fanns ingen politisk styrning om hur vapnen skulle användas eller vid vilket läge de skulle avfyras, säger Henrik von Klopp.