Under många år var Slöjdmagasinet barnens skyltsöndagsfavorit. Den högra tomten är ägaren Karl-Axel Björkeby. Den andra tomten är butikens förste man Börje Ydrevik, som svarade för dekorationerna. Bild från 1955.
Vår stad
I slutet av 1800-talet genomfördes evenemanget söndagen före jul. Redan i början av 1900-talet inleddes tidigareläggningen och snart skedde en utökning till två skyltsöndagar. Förändringarna fortsatte och i början av 1960-talet hölls den första skyltsöndagen på den första adventssöndagen.
Huvudattraktionerna var att titta i de för dagen nyordnade och nyavtäckta skyltfönstren samt att studera folklivet. I enlighet med butiksstängningslagen var affärerna ända fram till 1972 stängda på söndagar.
Ett tidigt exempel på att levande personer satt i skyltfönstren var 1894 när, enligt Corren, ”en rar liten gumma” satt och stickade strumpor i ett fönster i Eduard Anderssons manufakturaffär. Skyltsöndagen 1929 kunde en östgötsk geisha ses i ett av stadens butiksfönster. Något år senare underhöll ett par pajasar i en cykelaffär och ”en söt ung dam, som djupt rodnande inför de många blickarna” när hon broderade på en elektrisk symaskin. Detta ledde till att Corren spådde att framtidens affärsbiträden även tvingades lära sig skådespeleri!
På den gamla Storgatan hade scouterna på skyltsöndagen 1954 för första gången försäljning av egen tillverkade saker samt av höns, fisk och korv tillagade över öppen eld.
Genom alla år skapade leksaksaffärernas, främst Slöjdmagasinets, skyltningar mest trängsel.
På 1930-talet ordnade Corren olika tävlingar där läsarna röstade om den bästa skyltningen. Tidningens vandringspokal tillföll årligen den butik vars skyltfönster fått flest röster.
I skymningen skyltsöndagen 1932 inleddes arrangemangen med att två riddare på svarta fålar red nedför Storgatan. Väl framme på Stora torget blåste de med gyllene trumpeter in julen. Bakom dem kom en lastbil på vars flak tomtefar, omgiven av tomtenissar, önskade stadens innevånare God jul.
Från slutet av 1930-talet tändes även granen på Stora torget i skymningen på skyltsöndagen. Med början 1938 blev det också sed att Linköpings Lucia kröntes den dagen.
På skyltsöndagen 1938 kröntes Linköpings första folkvalda Lucia, den 18-åriga Inga-Margitt Löhr. Uppvaktad av tärnor, stjärngossar och tomtar kördes hon på en granrisprydd vagn dragen av två hästar.
1934 års skyltsöndag var påverkad av lågkonjunkturen. Under 1940-talets första år gjorde kriget att belysningen var nedtonad och att färre lyxvaror fanns i fönstren.
Om skyltsöndagen 1958 skrev Corren att det var trångt, men festligt värre samt att det som vanligt var invasion från landsbygden. Blomsterhandlarna visade sina finaste orkidéer, fiskaffärerna sina egendomligaste och mest glosögda fiskar.
Efter skyltsöndagen 1973 konstaterade Corren att arrangemanget mist sin dragningskraft eftersom flertalet affärer börjat julskylta redan i november.