När Malmslätt blev en del av Linköping i stället för Kärna

Den 1 januari 1967 inkorporerades Kärna kommun i Linköping. En och en halv månad senare besökte Correnjournalisten Bo S. Ancher Malmslätt, centralort i före detta Kärna kommun.

Kyrkvärden Sven Zetterdahl och taxiägaren Tore Nilsson, som skötte skolskjutsarna i Malmslätt, hade båda hört att skolmaten i Malmslätt blivit godare efter det att Kärna kommun den 1 januari 1967 inkorporerats med Linköping.

Kyrkvärden Sven Zetterdahl och taxiägaren Tore Nilsson, som skötte skolskjutsarna i Malmslätt, hade båda hört att skolmaten i Malmslätt blivit godare efter det att Kärna kommun den 1 januari 1967 inkorporerats med Linköping.

Foto: Correns arkiv/1967

Linköping2024-04-27 13:00

Vår stad

Fyra yrkesverksamma Malmslättsbor fick, som representanter för de 4 668 nyblivna Linköpingsborna, svara på Anchers fråga om hur det var att vara Linköpingsbo. Ingen av de fyra gick i skolan men alla prisade skolmaten. De var eniga om att maten även tidigare var bra, men nu var skolmaten såväl mer välsmakande som mer varierad. Dessutom var portionerna generösare.

undefined
Malmslättsbon Karin Lundmark, vars hund aldrig lämnade familjens trädgård, tyckte att hundskatten i Linköping var alldeles för hög. Hon värnade särskilt om de som hade flera hundar.

Som det mest negativa lyfte de alla fyra fram att hundskatten höjts från 45 till 75 kronor. En av dem klagade även på att avgifterna för soptömning stigit.

Taxiägaren Tore Nilsson gladdes över att han numera fick plocka upp kunder inne i Linköping. Tidigare fick han köra kunder till stan, men han hade då inte rätt att ta upp en ny passagerare i Linköping. 

Nilsson uttryckte också en oro för att det efter inkorporeringen skulle byggas mindre i Malmslätt. I februari 1967 berättade dock Corren om att det byggdes såväl hyreshus, radhus som fristående villor i samhället.

undefined
På Norrgatan inleddes 1966 uppförandet av 54 radhus. Correns reporter tyckte att radhusen såg danska ut och underströk att de är ritade av den i Danmark födde arkitekten Hans Gade.

På Norrgatan hade ett projekt med uppförandet av 54 radhus inletts, 6 hade redan tagits i bruk och arbetet pågick med ytterligare 24. De källarlösa radhusens 113 kvadratmetrar var fördelade på fyra rum och kök samt ett allrum. Dessutom hade de biutrymmen med garage, tvättstuga och hobbyrum. 

Fasaderna är klädda med skrovlig kalksten, vilket enligt Ancher bjöd ögat på tilltalande ytor. Correns reporter tyckte att radhusen såg danska ut och påpekade att de är ritade av den i Danmark födde norrköpingsarkitekten Hans Gade. 

Radhusen kostade drygt 120 000 kronor. Entreprenören, AB Vägförbättringar, påpekade att husen var utrustade såväl med frys- som torkskåp. Dessutom hade ett stort antal buskar planterats på varje tomt. Vid valet av köpare hade rådande regler följts, det vill säga att alla köpare hade stått i bostadskön och priset hade godkänts av länsbostadsnämnden.

undefined
På nyåret 1967 färdigställdes det sista av de tre hyreshusen som det allmännyttiga AB Malmslättsbyggen lät uppföra vid Allévägen. Byggnaderna innehöll totalt 46 lägenheter.

Vid Allévägen pågick uppförandet av tre hyresfastigheter med totalt 46 lägenheter. Fyra av dessa var anpassade för personer med funktionsnedsättning. Två av de bostäderna hade garage i anslutning till sina entrédörrar.

Två av de tre hyreshusen är källarlösa. I den tredje byggnadens källare inreddes ett skyddsrum och en tvättstuga för hela området. Byggnaderna uppfördes av BPA för det allmännyttiga AB Malmslättsbyggen som 1972 köptes upp av AB Stångåstaden.

Bo S. Ancher sammanfattade sin artikel med att Malmslätt håller på att bli en stadsdel i Linköping.

Lästips: Hans Nilsson & Marie Ohlsén: "Malmslätt – rätt och slätt", 2012

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!