Solen sken och elva tusen åskådare hade samlats runt badet. Publiken jublade, viftade med flaggor alltmedan Saabs musikkår spelade marschmusik.
Att Linköping skulle bli spelplats hade bestämts bara ett par dagar före matchen, Västerås hade nämligen backat ur värdskapet.
In i det sista såg allt bra ut. Strax före midnatt natten till lördagen hade Tinnerbäcksbadets vaktmästare avslutat finspolningen av planen. Då var det tre minusgrader och stjärnklart. I fredagsnumret skrev Corren att isen var fast och vattenfri samt att nu stundade Linköpings genom tiderna förnämsta idrottsevenemang. Tidigt på söndagsmorgonen vandrade, som en sista kontroll, 25 man över den då spegelblanka isen.
SJ hade satt in ett extra morgontåg från Norrköping. Dessutom lät såväl SJ som MÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar, en enkel biljett till Linköping dagen till ära gälla som tur-och-returbiljett.
Redan när lagen stod uppställda för att lyssna på nationalsångerna skar några av spelarnas skridskor igenom isen. Matchen hann knappt börja förrän en måldomare, Correntypografen Nils Borg, gick genom isen. Strax efteråt slogs en stor spricka upp rakt över planen. Domaren avbröt matchen redan efter knappa tre minuters spel.
När speakern, den välkände Correnjournalisten och evenemangets initiativtagare Rune Arvidsson, meddelade att matchen avbröts ringlade sig Linköpingsborna lugnt och stilla mot utgångarna. Alla erbjöds att få tillbaka de tre kronor som de erlagt i entréavgift, vilket 10 416 utnyttjade.
Fram på eftermiddagen åt spelartrupperna en gemensam middag på Frimurarhotellet och avslutade dagen med att tillsammans gå på Sagabiografen och titta på Douglas Fairbanks Jr i Korsade klingor.
Den stockholmska Aftontidningen kallade det hela för en skandal. Svenska Dagbladet prisade istället arrangörernas insatser och menade att de inte kunde lastas för vad som hänt. Tidningen avslutade med att Tinnerbäcksbadet är i det närmaste idealiskt för bandy.
Dagens Nyheter skrev att Linköping dukat upp till en riktigt grann idrottsfest och att en så solig och trivsam ram aldrig tidigare hade förekommit kring en bandymatch. Tidningen fortsatte lovprisandet med att en finare publik kunde man inte tänka sig. DN:s reporter skrev att han var full av beundran över arrangemangen och riktade ett ärligt och från hjärtat kommande tack till värdarna.
Ytterligare en tröst för arrangörerna var att den knappt tre minuter långa matchen innebar ett nytt publikrekord för idrottsevenemang i Linköping. Det gamla rekordet, 7 700, hade satts när Derby i maj 1946 slog Newcastle med 1–0 i fotboll på Folkungavallen.
Matchen, som Finland vann med 3–2, genomfördes den påföljande dagen på en sjö strax utanför Nässjö.
Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.