Platser med mulmholkar i Linköpings södra delar.
De kallas för mulmholkar och ska efterlikna ett gammalt ihåligt träd. Här trivs mängder med skalbaggar, humlor och andra insekter.
– Mulm syftar på nedbruten ved i olika stadier, sådant som finns naturligt i hålträd som exempelvis gamla ekar, berättar kommunekologen Johan Molin.
I de 20 holkarna som kommunen nyligen satt upp har man själv blandat i en tredjedel ekspån, en tredjedel flis från lövved och en tredjedel med material från själva platsen, exempelvis löv och gräs.
– Och sen har vi hällt i 15 liter vatten. Då blir det en fin och gojsig blandning, säger Johan Molin.
Holken vid Vistvägen är nästan full med mulm. Insekterna tar sig in i det lilla ingångshålet och hittar ett paradis där man både kan föröka sig och övervintra.
– Precis som i ett gammalt hålträd är ingången ganska liten men utrymmet därinne betydligt större.
Flera av holkarna är placerade på platser där många människor passerar. Det är meningen, enligt Johan Molin.
– Poängen är att folk ska kunna se dom. Det är ingen idé att gömma dom långt inne i någon dunge.
Linköping ligger i framkant vad gäller mulmholkar – i eklandskapet i Tinnerö har de funnits i flera år. Inne i stan har de lyst med sin frånvaro fram till nu.
– De sitter i södra delarna av Linköping, nära eklandskapet, och vid olika träddungar med mycket ek. Syftet är att insekter som normalt trivs i gamla ekar ska ha fler ställen att bo på och klara livhanken lite bättre.
Någon speciell art ni vill gynna?
– Framför allt är det mångfalden som är viktig, men det vore väldigt roligt om exempelvis den hotade läderbaggen hittar hit.
Har ni undersökt och inventerat mulmholkarna?
– Nej, inte än, men vi har såklart som avsikt att följa upp det men måste nog vänta några år innan det får full effekt.
I projektet med mulmholkar ingår också 20 så kallade ekoxekomposter som placerats i samma områden. Komposterna, som består av ett antal stockar som grävs ner och täcks med spån och flis, gynnar både ekoxar och andra arter.
I januari genomfördes även veteranisering av ekar, något som Corren har skrivit om.
Den totala kostnaden landar på 350 000 kr, varav hälften är pengar från ett LONA-bidrag.
Kommer ni att göra fler mulmholkar framöver?
– Det kommer vi säkert att göra, men just i det här projektet är vi klara.