Mystiska stenkamrar på Farbror Mellins torg kan ha varit iskällare

Två små stensatta kamrar har kommit i dagen på Farbror Mellins torg i Linköping. Kan de ha använts som iskällare på 1700-talet?

Spännande fyndplats. Arkeologen Emma Karlsson är överraskad över att hitta två stenkamrar under Farbror Mellins torg.

Spännande fyndplats. Arkeologen Emma Karlsson är överraskad över att hitta två stenkamrar under Farbror Mellins torg.

Foto: Mikael Svensson

Linköping2014-05-08 21:51

Grävledaren Emma Karlsson från Östergötlands museum är förbryllad över stenkamrarna, som upptäckts alldeles utanför porten till Näringslivets hus.

­– En liknande stenkällare hittades vid utgrävningen för bankhuset härintill, men någon förklaring på användningen har inte kommit fram. Den teori vi har nu är iskällare, men vi vill gärna ha tips från någon som vet mer om den här typen av stenkammare, säger hon.

Sista grävveckan

Östergötlands museum är inne på sista veckan i de arkeologiska undersökningarna av drygt 500 kvadratmeter framför den gula tegelbyggnaden. Utgrävningen omfattar delar av fyra tomter på Ågatan 11–17. Lars Johan Mellin (1860–1939) hade Ågatan 13 från 1903 fram till sin död och gjorde trädgården till ett blomsterparadis, som han fick pris för som Linköpings vackraste 1917.

Spännande uppdrag

Det arkeologerna nu hittat är kulturlager före Farbror Mellins tid med rester efter tre byggnader, en från 1700-talet och två som troligtvis är äldre. En presenning skyddar just nu trägolvet till en av dem.

– Att marken skulle vara så orörd här kom som en rejäl överraskning. Centrala Linköping brukar annars vara sönderskuret av ledningar, men här finns inget sådant, bara en brunn. Det gör det här uppdraget extra spännande, säger Emma Karlsson.

1700-talsmetod

De båda stenkamrarna finns på Farbror Mellins tomt. De hittades igenfyllda med ”sentida bråte” med ingredienser som buteljer, pressglas och porslin. Kanske fylldes de igen i samband med att trähusen vid Ågatan revs 1944 för ett nytt polishus. Stenkamrarna har stora stenblock på långsidorna och ena gaveln, medan den andra är lägre med nötta stentrösklar som vid ingången till jordkällare. Emma Karlsson visar spår i ett par stenar efter en borr som använts för att klyva dem.

– Den metoden började användas under 1700-talets andra hälft, säger hon som en ledtråd till dateringen.

Ny julgransfot

Arkeologerna letar också efter fynd som kan visa att den här delen av Ågatan var bebyggd redan på 1600-talet och utvecklades på samma sätt som övriga delen av kvarteret Bokbindaren som gett plats för det nya bankhuset. Utanför Näringslivets hus ska fyra träd planteras som ersättning för den fällda kastanjen. Därutöver undersöks en yta på 16 kvadratmeter i torgets kant mot Repslagargatan som sedan ska förberedas för att fungera som julgransfot.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om