En stor del av fullmäktigedagen ägnades helt åt motioner och på de flesta stod Miljöpartiet som avsändare. Det rörde sig om allt från att göra det möjligt att bygga fler hunddagis i stan, till frågan om hållbara transporter och matens påverkan på klimatet. Men den motion som orsakade längst debatt var ändå kravet på att kommunen ska sluta att subventionera Linköpings flygplats med 43 miljoner skattekronor varje år.
Med undantag av Vänsterpartiet som stödde Miljöpartiets krav, så var förståelsen från övriga partier i det närmaste helt obefintlig.
Motionen skrevs före pandemin, men med ett års coronarestriktioner i färskt minne så tror Rebecka Hovenberg (MP), som står bakom motionen, att vårt resande på ett grundläggande plan har förändrats.
– Vi har insett att vi kan mötas på andra sätt, var hennes budskap.
Debatten kantrade aningen mot att komma att handla om att lägga ned flygplatsen, vilket inte är vad som står i motionen, upprepade Rebecka Hovenberg (MP) fler än en gång.
– Vi kräver inte att flygplatsen ska läggas ner. Vårt krav är snarare att de som reser ska betala det verkliga priset för vad en resa kostar, inte skattebetalarna, sa hon.
Ett argument – anfört av flera med olika politiska preferenser – för att fortsätta att subventionera flygplatsen är att det får företag att etablera sig i Linköping. Någon påpekade att det vore helt orimligt att landets flyghuvudstad inte själv skulle ha en flygplats.
Miljöpartiets krav på att företagen själva kan stå för kostnaden och inte skattebetalarna i Linköping, möttes med argumentet att företagen i Linköping erbjuder både arbetstillfällen och bidrar med skattepengar till den gemensamma skattekistan.
Christian Gustavsson (M) påpekade att en förlåtande faktor för just Linköpings flygplats är att huvuddelen av resorna är reguljärresor.
– Istället för att bara handla om charterresor, alltså rena nöjesresor, som flygplatsen i Norrköping, så handlar det här i Linköping ändå om tillväxt, företagande och arbetstillfällen.
Rebecka Hovenberg sa vid ett flertal tillfällen att hon verkligen trodde att pandemin hade gjort oss alla beredda att tänka annorlunda och ansåg att fullmäktige nu skulle ta chansen att tänka nytt. Det är inte rimligt att subventionera fossila bränslen med skattepengar, sa hon.
– Nu har vi ett gyllene tillfälle att visa att vi menar allvar med alla vackra klimatord.
Hon vädjade för döva öron och motionen avslogs med stor majoritet.