Anna Thora Lindell fick tidigt upp ögonen för klädtillverkning och sömnad. Som liten fick hon vara med när farmor vävde tyger och mattor, och mormor lärde henne att sticka. Trots det tog det henne 19 år innan hon på allvar började utveckla sitt intresse för kläder och fundera på en framtida karriär inom modebranschen.
Bejublad
Efter en intensivkurs i klädtillverkning i Göteborg planerade hon att söka sig vidare till Stockholm eller Borås, men valet föll till slut på Melbourne. Där fanns inte bara det prestigefyllda RMIT, Royal Melbourne Institute of Technology and Design, utan även hennes pojkvän. Anna-Thora Lindell sökte en av de åtråvärda platserna – och kom in.
I dag, fyra år senare har hon tagit examen med en bejublad examenskollektion.
– Det har varit väldigt kul, speciellt sista året när vi har fått jobba med vår examenskollektion. I augusti blev min kollektion en av 25 som valdes ut för modevisning i samarbete mellan RMIT och modeveckan här i Melbourne. Det var ju första gången man skulle visa sina plagg för allmänheten, så jag var väldigt nervös, säger hon på en tydlig telefonlinje från Melbourne.
Kontrakt med Target
Nervositeten försvann i takt med att kollektionen rönte allt större intresse. Efter skolans modeshow blev hon tillsammans med elva andra designers från hela Australien utvald att vara med under Melbourne Fashion Week, som avslutades i slutet på mars. Anna Thora Lindell är just nu spänd av förväntan. En av de tolv kandidaterna vinner 25 000 dollar och ett längre kontrakt på klädkedjan Target.
– Det är jättesvårt att säga något om mina chanser, allas kollektioner var väldigt bra. Det märktes att alla var intresserade av material och textur, det fanns exempelvis latex, laserskärning och stickat.
Din kollektion är bland annat tillverkad av . . . gamla cykelslangar?
– Jag ville återanvända något. Jag tittade mycket på plastmaterial, men sedan började jag googla och researcha däckslitage. Så jag gick till en cykelreparatör på hörnet och frågade vad de hade. Jag började leka med materialet och såg vilka möjligheter som fanns.
– Jag har klippt ner cykelslangar till mindre, ihåliga och platta bitar samt till garnnystan. Sedan har jag stickat, vävt och handsytt bitarna samman till bärbara former på kroppen. Det ligger mycket handarbete bakom, vilket tycks vara uppskattat.
I vilket sammanhang kan man bära dina kläder?
– Ungefär halva min kollektion är bärbar till vardags, men resten är mer för artister och musiker, eller till ett speciellt event. Det vore helt fantastiskt att få designa för speciella personer, något skräddarsytt efter personligheten.
Har du någon drömartist som du skulle vilja designa åt?
– Björk. Hon är intresserad av experimentellt mode och en bra förebild för unga kvinnor.
Du är omnämnd i Fashion Journal som en av nästa generations tio hetaste designers. Hur ser du på framtiden?
– Just nu söker jag jobb och kollar dels här, men även i Stockholm och London. Jag försöker hålla alla dörrar öppna. Längre fram är jag lite sugen på ett partnerskap med James Greenway, som också var med på modevisningen, eller med liknande inspirationskällor.
– Jag arbetar redan på min nästa kollektion, men innan jag på allvar startar eget vill jag jobba och få erfarenhet. Jag tror att Target skulle vara en fantastisk möjlighet för utvecklingen inom branschen, men jag tror att erfarenhet från mindre företag kan vara ett bra sätt att lära sig av deras framgångar och misstag innan man startar upp själv.
Vilket tips skulle du vilja ge andra unga designers som vill slå internationellt?
– Man måste vara på hugget och hänga med i svängarna, både inom och utanför modebranschen. Det är också viktigt att inte stressa upp sig, vilket jag själv lätt gör. Det är viktigt att försöka njuta av processen också.