Älgattrappen har byggts på väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, i Linköping. Attrappen är gjord av gummi, väger 357 kilo och uppför sig som en riktig älg när den blir påkörd.
-- Vi har skapat en älg som ger samma skador på bilarna som de vid verkliga viltolyckor, säger forskaren Ylva Matstoms på VTI.
Vägen till färdigutvecklad älgattrapp har varit lång.
I mitten av 1980-talet gjordes ett krockprov med en riktig älg (djuret var sjuk och avlivades strax innan provet) och personbil på VTI.
-- Resultaten från provet med älgkadavret ligger bland annat till grund för utvecklingen av Mooses, säger hon.
Krocktester visar att älgens långa ben hugger tag om kofångaren på bilen, och det får djuret att rotera så att ryggen träffar vindrutan.
Förutom vindrutan trycks delar av taket in. Men älgkroppen kan tränga långt in i kupén, beroende främst på bilmodell och hastighet.
-- Syftet med provserien är att utvärdera älgattrappen och inte bilarna. Men det går ändå att dra några generella slutsatser om de bilar som används i testerna, bland annat har vi mätt hur mycket utrymme det finns kvar i kupén efter en kollision, berättar Ylva Matstoms.
Av de begagnade bilar som krockats klarade sig Volvo och Saab bra.
Men skillnaden på "överlevnadsutrymme" i bilarna är uppseendeväckande stora.
n Volvo 740 GL, årsmodell 1987. Hastighet före islag 73 km/tim. VTI: "Ett mycket bra överlevnadsutrymme, men vindrutan är helt inne i kupén med mycket splitter."
n Saab 900i, årsmodell 1985. Hastighet 75 km/tim: "Levnadsutrymmet är mer än tillräckligt stort. Båda sidorutorna är borta, men A-stolparna har inte tryckts ned särskilt mycket. Framrutan är splittrad i framsätena."
n Opel Kadett 1,6, årsmodell 1986. Hastighet 74 km/tim: "Litet överlevnadsutrymme." Kadett, årsmodell 1982. Hastighet 94 km/tim: " Inget överlevnadsutrymme kvar."
n Toyota Celica, årsmodell 1987. Hastighet 67 km/tim: "Mycket begränsat överlevnadsutrymme. Vindrutebalken och taket är mycket hårt inslaget. Trots att lamineringen håller ihop det mesta av vindrutan är ändå båda platserna fram i bilen fulla med glassplitter."
n Mazda 626, årsmodell 1988. Hastighet 84 km/tim: " Mätningen går inte att genomföra eftersom mätdonet stack ut genom hålet där takluckan varit."
n Ford Fiesta, årsmodell 1985. Hastighet 114 km/tim: " Mätning ej genomförbar då taket saknas efter körning."
Det är viktigt hur A-stolpar och tak är konstruerat för att klara de enorma krafterna när älgen far in i bilen. Det finns amerikanska standarder som berör takets styrka hos personbilar, med hänsyn till bland annat rolloverolyckor. Men det europeiska ECE-reglementet ställer endast krav på takstyrka för fordon med minst 16 passagerare.
-- Men eftersom de flesta bilmärken finns både på den amerikanska och europeiska marknaden kan man anta att många bilar uppfyller standarden i dag, säger Ylva Matstoms.
Den typiska älgolyckan där någon dör eller skadas svårt sker på 90-vägar. Bilföraren är oftare än vid andra olyckor nykter, och det visar att olyckorna slår blint. Alla kan råka ut för en viltolycka.
Personskadorna vid en viltolycka är ofta svåra. I första hand är det huvud, hals, bål och armar som skadas. Personer i bilen träffas dessutom av glassplitter från sidorutor och vindruta. Eftersom älgen ofta kommer långt in i kupén och dessutom trycker in tak och vindruta har bälte och krockkudde inte samma effekt som vid andra typer av kollisioner.
-- Inbromsningen i sig är tvärt-om ofta relativt ofarlig. Vid en kollision med älg sänks farten med cirka 20 km/tim, men risken är stor att bilen krockar med annat fordon, träd eller liknande. Och det kan resultera i en ännu värre olycka.
Ylva Matstoms vill nu gå vidare och genomföra en konsumentprovning av nya bilar, med samma kriterier som fastställts inom EuroNCAP. För konsumenten är det viktigt att veta vilken eller vilka nya bilar som har bäst skydd vid en älgolycka. Hon anser vidare att det behövs mer kunskap om hur airbagen fungerar vid en älgkrock, speciellt om bilen sedan kolliderar ännu en gång.
-- Det är sannolikt bättre att airbagen inte löser ut vid påkörningen av älgen utan först vid den andra kollisionen.