Adrian går på en av stadens kommunala gymnasieskolor. Adrian är diagnostiserad med svår ADD, vilket gör att han har dåligt självförtroende, är obeslutsam och får påminnas om att slutföra även enkla vardagsbestyr. Under ett års tid har Adrian trakasserats av två äldre elever, som båda är avstängda från skolan. I april stals Adrians plånbok, som då spärrade sitt bankomat- och idkort. Bankkortet hade tömts och händelsen polisanmäldes. Strax därefter drog sex killar med sig Adrian på stan. Under hot tvingade de honom att köpa dyra telefoner och abonnemang hos Telia, Tele2, Telenor och 3. Telefoner som killarna sedan skulle sälja på svarta marknaden.
– Jag var rädd. De sa att de skulle "plocka mig" om jag inte gjorde som de sa.
I alla butiker, förutom Telia, kunde Adrian köpa abonnemang och telefoner för tiotusentals kronor. Trots att hans id-kort sedan tidigare var spärrat.
– De sneglade bara på kortet. Hos Telia gick de iväg och kontrollerade mitt id och meddelade att jag inte fick göra något köp.
Adrian berättade först en vecka senare vad som skett för sina föräldrar.
– Jag skämdes. Jag ville ordna situationen själv och inte blanda in min familj.
Familjen gjorde en polisanmälan, Adrians personnummer spärrades och de började ringa runt till teleföretagen och butikerna. Det visade sig nämligen att Adrians plågoandar använt hans identitet för att även handla skor, klockor och kläder på internet för mer än 25 000 kronor.
Adrians föräldrar tycker att det är märkligt att det är så enkelt att ingå avtal med ett spärrat id och stjäla någon annans identitet.
– Det finns ju enkla åtgärder i dag, som till exempel mobilt bank id för onlinebutiker. Att skanna id-kortet och utföra kreditprövning även vid fakturaköp borde vara en självklarhet. Varför tillämpar man inte det? säger Adrians pappa.
Att unga har så högt kreditvärde i Sverige trots låg eller ingen inkomst är ett mysterium för dem.
– Min son har aldrig arbetat eller betalat skatt och ändå bedöms han ha "högt kreditvärde". Inte medel eller normalt, utan högt. Det krävs skärpning gentemot kreditbolagen, säger han.
Något fel verkar inte teleoperatörerna ha begått när de sålt abonnemang till Adrian, som inte har någon möjlighet att betala dem. Gabriella Fenger-Krog, enhetschef på Konsumentverket, säger att det är stor skillnad på kreditupplysning och kreditprövning.
– En vanlig kreditupplysning säger inte så mycket och är väldigt bristfällig. Den berättar egentligen bara var du bor, dina taxeringsuppgifter och om du är gift eller inte.
Lagen säger att en kreditprövning måste göras vid köp av kredit, där konsumenten ska avbetala sin vara. Företaget måste då begära in uppgifter om kundens ekonomiska situation. Väljer man betalningsmedlet faktura, som Adrian gjorde, finns inga sådana krav, trots att det är samma summa som ska betalas.
– Lagen gör skillnad på kreditköp och faktura. Anledningen är att faktura är ett så vanligt sätt att betala och att betalningsanståndet är kortare. Vid id-kapningar blir det bekymmersamt om bedragarna väljer faktura när de handlar på nätet . Då är det svårt att fånga upp problemet, säger Gabriella Fenger-Krog.
– Det är tillräckligt jobbigt att hantera att min son trakasseras i skolan. Att behöva strida för att han inte ska bli skuldsatt för livet har tagit mycket kraft. Det skulle kunna ske igen, eftersom systemet saknar spärrar för att förhindra att något liknande inträffar, säger Adrians pappa.
I höst börjar Adrian i en ny gymnasieskola.
Adrian heter egentligen någonting annat. I en uppföljande artikel får telefonbolagen uttala sig.