Fyra gånger har Arla Foods höjt mjölkpriset i år. I januari lovar de ännu en höjning. Då kommer priset för konventionell mjölk från svenska bönder, baserat på icke-GMO-foder, bli 3,306 kronor per kilo, vilket är det högsta priset sedan september 2014. Men Lantbrukarnas Riksförbunds ordförande i Östergötland, Peter Borring, vill inte hurra allt för högt.
– De återkommande höjningarna är glädjande och välbehövliga, men jag vill poängtera att det är höjningar från en extremt låg nivå.
Varför sker höjningarna nu?
– Av samma anledning som när priset sänktes, världsmarknaden avgör och det handlar om en internationell prishöjning. Omvärlden vill köpa mjölk, och just nu finns det inget mjölköverskott i Europa, säger Peter Borring.
Mjölkbonden Anders Birgersson, en av landets tio största mjölkproducenter med gård utanför Vikingstad, ser en större efterfrågan på svenska produkter.
– Jag tror svenskarna har sympati för oss, och känner en trygghet i att veta var mjölken kommer ifrån. I dag är Sverige bara till 70 procent självförsörjande, vilket gör att vi inte har mat om det skulle krisa. Det tror jag konsumenterna har börjat förstå. Att välja svenskt är en protest mot globaliseringen.
Hur tror du framtiden kommer se ut för svenska bönder?
– Marknaden är helt klart i förändring. Till exempel kommer svensk grädde blir dyrare än utländsk grädde. Mjölkbranschen ligger efter köttbranschen, där få tycker att det är konstigt att svenskt kött är dyrare än utländskt. Vi bönder måste hitta andra kanaler ut direkt till marknaden, säger Anders Birgersson.
Med andra kanaler syftar han bland annat på intresseföreningen Glada Bonden, som han själv är initiativtagare till. Glada bonden förhandlar direkt med handeln och butikerna, utan några mellanhänder.
Anders Birgersson har tidigare kritiserat Arla för deras betalningsmodell till bönderna. Arla ger samma ersättning per liter mjölk till samtliga bönder i hela världen, trots att produktionskostnaderna är betydligt dyrare i Sverige än i andra länder.
– Ett skäligt pris för en liter mjölk är 4,20 kr, vilket är produktionskostnaden. I en bristsituation kan man tycka att man skulle få mer.
Mjölkbonden Anders Samuelsson, med gård i Stjärnorp och medlem i Arlas kretsråd (böndernas röst inom Arla), har däremot förtroende för sitt mejeri.
– Visst har de senaste årens svajiga marknad grävt stora sår i böndernas ekonomi. Men jag ser ändå ljust på framtiden eftersom jag har Arla i ryggen. Jag tror att de i framtiden kommer vara duktiga på att hitta lönsamma marknader även utanför EU, i de lägen vi får överskott, säger Anders Samuelsson och ger exemplet när EU införde sanktioner mot Ryssland på grund av annekteringen av Krim och krisen i Ukraina. Ryssland svarade då med importstopp från EU för en rad livsmedel, däribland ost och mjölkpulver.
– Helt plötsligt hade vi ett stort överskott av ost. Politiska beslut påverkar oss direkt. Politikerna måste fixa till spelreglerna. Bland annat måste skatter på arbetskraft och diesel bli lägre, säger Anders Samuelsson.
Något som alla tre är överens om är att mjölkkrisen inte är över bara för att Arla höjer mjölkpriserna.
– Risken är att krismentaliteten kring mjölkfrågan försvinner. Det är viktigt att vi trots höjningar fortsätter förbereda den svenska mjölkproduktionen, och de svenska bönderna, för hur de ska överleva nästa kris. För den kommer. Det är inte en fråga om om, utan när, säger Peter Borring.