Gärstadverket är en av flera anläggningar som förser Linköpingsborna med värme. Dessutom finns kraftvärmeverket vid Nykvarn (KV1) samt flera mindre pannor.
Risken för krig i Sverige anses inte särskilt stor. Men säkerhetsläget har under ett antal år försämrats och Tekniska verken arbetar alltmer med säkerhetsfrågor.
– Det finns ju en gråzon mellan krig och fred. Både försvarsmakten och Säpo säger att det har pågått och pågår gråzonsaktiviteter av olika slag, säger Klas Gustafsson.
Sådana aktiviteter kan till exempel vara kunskapsinhämtning och kartläggning av nyckelpersoner. Tekniska verken misstänker att företaget kan ha varit utsatt för det.
– Strax innan Ukrainakriget bröt ut noterade vi en ökande mängd skolarbeten där studenter ville ha uppgifter om hur våra nät ser ut. Det var också säljsamtal där våra medarbetare fick konstiga frågor, som till exempel om de arbetar i kontrollrum. Det kan ha varit helt oskyldigt, vi vet inte. Men det har fått oss att öka vaksamheten, säger Gustafsson.
Tekniska verken försörjer Linköping med el, värme, vatten och fiber. Vad är mest sårbart?
– Jag skulle inte peka ut något som speciellt sårbart. Sverige och Linköping har en robust och bra teknisk infrastruktur. Men störst konsekvenser blir det om elförsörjningen störs; utan el är det väldigt mycket i samhället som har svårt att fungera. Kommunikationer blir allt viktigare – en affär utan kommunikationer kan till exempel inte ta betalt.
Fjärrvärmen då? Ett samhälle med fjärrvärme är väl mer sårbart än ett med många lokala värmekällor?
– Säg inte det. I Hamburg fungerade fjärrvärmen under hela andra världskriget trots att staden bombades något fruktansvärt. Ledningarna ligger långt ner i marken och förstörs inte så lätt. Och vi har flera anläggningar att skicka ut värme ifrån, säger Klas Gustafsson.
Förr fanns det krav på att en kommun skulle ha ett beredskapslager med olja. Under kraftvärmeverket inne i Linköping finns ett bergrum som rymmer 96 000 kubikmeter olja. Nu är bergrummet sedan länge tomt.
– Vi har ju ställt om och eldar inte med fossilolja längre. Men vi har ändå ett bränslelager som räcker ganska länge, med avfallsbalar, träflis och annat, säger Klas Gustafsson.
Har Ukrainakriget fått er att vidta några särskilda åtgärder?
– Nja, det handlar mer om en successiv utveckling som pågått i 5–7 år nu. Sveriges civilförsvar var ju nere på en extremt låg nivå, jag skulle säga att det var obefintligt. Nu rustas det upp. På Tekniska verken innebär det till exempel att vi arbetar med att krigsplacera personal och vi höjer ribban i allt säkerhetsarbete.
– Samtidigt är det så att vi kontaktats av en rad företag sedan kriget startade. Det finns de som gjort analysen att ett elavbrott skulle bli så kostsamt att de vill säkra upp med reservkraft. För andra är kommunikationen så viktig att de vill ha en uppkoppling med två separata vägar in, där inget går i samma kabel eller i kablar som ligger bredvid varandra. Sådana åtgärder behöver ju inte vara kopplade till krig och sabotage, det kan lika gärna handla om en grävmaskinist som gräver av en kabel, säger Klas.
Tekniska verken har länge arbetat med olika krisscenarier.
– Det har ju handlat mer om söndergrävda kablar och stormar än om att någon skulle göra något av illvilja. Men det som skyddar mot en sak kan skydda även mot annat. Vi har byggt upp en robust infrastruktur som tål att saker går sönder.
Robust infrastruktur, vad menar du mer konkret?
– Vi har till exempel renoverat våra två vattenverk så att det ena kan försörja hela Linköping om det andra skulle slås ut. Att bygga ledningar mer i cirklar och mindre i trädstruktur är en annan sak. Då går det att mata från det andra hållet om en ledning går av.
El, vatten, fiber, värme, biogas. Tekniska verken ansvarar för många samhällsviktiga verksamheter.
Klas Gustafsson berättar att det finns en nationell plan för hur man agerar om det skulle bli riktigt stora problem i det svenska elnätet.
– Kommunerna har fått lista vilka verksamheter som är viktigast. Svenska Kraftnät har befogenhet att säga åt oss att gå ner till 75, 50 eller 25 procents kapacitet och då har vi en färdig plan för vad vi stänger av och inte. Då slipper vi alternativet, vilket vore en roterande bortkoppling. Det vill säga att nu blir Linköping helt svart i två timmar, sedan Norrköping, sedan Örebro och så vidare.
– Allt det här handlar om tre saker: Att ha en robust infrastruktur, att ha reserver och att gå kunna gå ner på lägre kapacitet utan att behöva gå ner till noll, sammanfattar Klas Gustafsson.