På tisdagen fick Francoise och hennes svenska man Mats Borgheim beskedet att Migrationsverket, MV, återigen avslår deras ansökan om verkställighetshinder för en utvisning. Paret har tillsammans en tremånadersbaby som är svensk medborgare.
Ett hopp tändes förra veckan när Migrationsdomstolen, MD, uppmanade MV att pröva ärendet på nytt.
Men allt tycks handla om en teknikalitet. MV hade missat att till MD uppge att beslut om såväl utvisningen i sig som verkställighetshindren (att Francoise numera är gift och har barn) hade prövats. Därför såg det ut som om beslutet endast gällde den ursprungliga asylansökan.
MV upprepar nu vad de tidigare sagt: det faktum att Francoise är gift och har en svensk baby är inte tillräckligt för att frångå Dublinförordningen om att asyl ska sökas i det första EU-land en immigrant kommer till.
Det finns en liknande dom från Europadomstolen 2014 där domstolen kom fram till att det fanns stora brister i det italienska asylmottagandet och gjorde avsteg från Dublinförordningen. Varför kan ni inte göra detsamma nu?
– Det fallet handlade om en stor barnfamilj där det inte kunde garanteras att familjen skulle kunna bo tillsammans i Italien, säger Karin Fährlin, enhetschef på Migrationsverket.
Är beslutet enligt "barnets bästa", tycker du?
– Ja, vi har gjort det vi kan enligt svensk lag. Det finns ju en pappa också.
Det blir svårt för honom att amma . . .
– Ja . . . jag har full förståelse för problemen som finns här.
Mats och Francoise ska nu – återigen – överklaga MV:s beslut. Därmed kommer ärendet åter till Migrationsdomstolen, som antingen fattar ett helt annat beslut eller håller med MV. Om paret då återigen överklagar hamnar ärendet hos Migrationsöverdomstolen.