Många soltimmar som kan alstra solenergi, samtidigt finns det 660 kvadratkilometer (över 2,5 mil i kvadrat) södervända takytor för att fånga upp energin. Denna tillgång plus att anläggningarna sjunkit i pris gör att solelsexperten på Bixia, Arne Andersson tror att det blir en explosion på mer solel.
Norra Tyskland– Sverige har lika mycket sol som norra Tyskland och de producerar 100 gånger så mycket el per invånare än vad vi gör, säger Andersson.
Han menar att vi i Sverige har bättre förutsättningar för solel än de flesta tror. Gissar också att om tio år har nästan varje svensk villaägare solceller på taket.
– Titta utmed motorvägarna i Danmark och norra Tyskland, där står det långa staket med solceller, så kommer det att bli i Sverige också, tror jag.
På Bixias hemsida fortsätter Arnes mattelektion. Där skriver han, för att försörja hela världen med elenergi från solen krävs 70 000 kvadratkilometer yta av solceller. Det är fem procent av Saharas yta.
Han skriver också att EU har som vision att tolv procent av elanvändningen ska genereras av sol 2020. För att Sverige ska lyckas uppnå målet krävs ett tydligt och långsiktigt regelverk som gör det lönsamt att installera större anläggningar.
– Det händer mycket inom solenergin nu. Nya regler är på gång och inom Bixia har vi gjort en undersökning och sett att sju av tio svenskar tycker att vi ska satsa mer på solel, säger Andersson.
65 000 kronorEtt vanligt pris för normalvillan med sex solcellsmoduler är 65 000 kronor. Man kan söka bidrag hos länsstyrelsen med upp till 35 procent av installationskostnaden. Monteringen och installationen är också berättigade till rot-avdrag men dessa går inte att kombinera.
Solen lyser även hemma hos Andersson i Skärblacka, därför har han själv nyligen installerat en anläggning på garagetaket. Där finns en mindre solelsanläggning med tre moduler, som senare ska byggas ut.
Hans utrustning levererar cirka 200 kwh i månaden. Överflödet säljes via elhandelsbolaget till grannen.
– Javisst, jag fick första elräkningen häromdagen: Minus en spänn, skrattar Andersson. Jag brukar jämföra min elproduktion med att odla grönsaker. Överflödet lämnar jag till grannen, så därför brukar jag skämtsamt fråga mina bekanta på Mossvägen om mina elektroner är bra.