I en hotellsvit pĂ„ Ăstermalm samlas den innersta kretsen för Dumpen ofta för att planera sin verksamhet. HĂ€r syns samtalsterapeuten Stella Rosenqvist, ansvariga utgivaren Sara Nilsson, kassören Ă
sa Broing och anhörigstödet Annelie Wessman. Totalt Àr det uppemot 100 personer som i olika utstrÀckning har en roll i Dumpen, men det Àr fÄ som syns utÄt.
TvĂ„ fall i Linköping, tvĂ„ i Norrköping, ett i Mjölby, Kisa, Vikbolandet. Ăstergötland Ă€r inte undantaget nĂ€r det kommer till mĂ€n som söker barn i sexuella syften som hĂ€ngts ut offentligt pĂ„ sajten Dumpen. De östgötska mĂ€nnen som publicerats med bild följer modellen likt övriga dryga 230 stycken: potentiellt farliga och manipulerande mĂ€n som ibland letar efter barn att klĂ€ i smĂ„ raffset, vĂ„ldta och höra skrika.
Det Ă€r smĂ„barnspappor, företagare, poliser och skolpersonal â mĂ€n som ser "vanliga" ut men har avvikande sexuella beteenden.
Det Àr ocksÄ mÀn som i kommentarsfÀlt döms som vÀrldens avskum ej vÀrda att leva och som sÀtts i kontrast till oskyldiga barn som utnyttjas.
"Han skulle klÀs av naken, fÄ snoppen avskuren och ett rep om halsen och hÀngas i en lyktstolpe, dÀr skulle han fÄ hÀnga medans allmÀnheten fÄr spotta pÄ honom", skriver en pÄhejare pÄ sidan.
Dumpen vill att lÀsaren ska vÀlja sida.
FÄ skulle försvara det vidriga brott som de uthÀngda personerna pÄstÄs ha för avsikt att genomföra om det hade varit ett verkligt barn som dykt upp, men debatten om Dumpens arbetsmetoder Àr infekterad.
För vissa Àr de sÄ kallade "pedofiljÀgarna" heroiska, för andra oetiska publicister.
â Vi Ă€r barnrĂ€ttsaktivister, inte pedofiljĂ€gare. Vi lĂ€gger mer tid pĂ„ de utsatta Ă€n pĂ„ pedofilerna, sĂ€ger ansvariga utgivaren Sara Nilsson som frontar rörelsen tillsammans med stjĂ€rnhöjdhopparen Patrik Sjöberg.
Sara Nilsson, som precis som Sjöberg sjÀlv utsatts för övergrepp i yngre Är, beskriver startskottet för verksamheten som en "kupp" för att fÄ uppmÀrksamhet till Àmnet.
â Det Ă€r en jĂ€vla kakafoni om det hĂ€r med brottsprovokation, men det handlar inte om det. Vi skriver aldrig âHej, jag heter Pia och Ă€r 13 Ă„r, vill du köpa ett avsug?â, vi skriver bara âHej, jag heter Pia och Ă€r 13 Ă„râ. Det vi gör Ă€r bevisprovokation, det Ă€r skillnad.
MÀnnen, för det Àr oftast mÀn, begÄr inte ett brott genom att ha kontakt med Dumpens "barn", dÄ barnen inte existerar pÄ riktigt. Det finns helt enkelt inga mÄlsÀgare. I Sverige Àr det inte heller olagligt att ta kontakt med barn i sexuellt syfte och det Àr pÄ den punkten som sajten vill se en förÀndrad lagstiftning.
Patrik Sjöberg startade upp Dumpen.se tillsammans med Sara Nilsson som en "kupp" för att vÀcka uppmÀrksamhet kring barn som utsÀtts för sexuella övergrepp. Idag har sajtens Facebooksida uppemot 170 000 medlemmar.
De flesta kÀnner vid det hÀr laget till upplÀgget: sÄ kallade "fiskare" utger sig för att vara barn pÄ forum som Snapchat, KIK eller Darknet. MÀn föreslÄr sexuella möten, skickar bilder pÄ sitt kön och berÀttar vad de vill göra med barnen om de ses. MÀnnen, som av Dumpen kallas för "gÀddor", konfronteras, filmas och publiceras med ocensurerade bilder pÄ bÄde ansikte och kön.
â SĂ„ lĂ€nge de inte Ă€r publicerade sĂ„ fortsĂ€tter det. NĂ€r de Ă€r publicerade sĂ„ blir det en kĂ€ftsmĂ€ll sĂ„ att de i alla fall blir förlamade i ett Ă„r, kanske tvĂ„. Men det rĂ€cker inte med det svenska âajabaja-fingretâ för att backa, sĂ€ger Sara Nilsson.
"Förut möttes jag av frĂ„gor frĂ„n de som gick pĂ„ gymnasiet âSka jag ha sex eller inteâ, sista Ă„ren handlar det om âNu nĂ€r jag har sex, mĂ„ste jag stĂ€lla upp pĂ„ det hĂ€r och det hĂ€r?". Allt har blivit grövre, sĂ€ger samtalsterapeuten Stella Rosenqvist. Hon har kontakt med personer som utsatts för övergrepp eller Ă€r anhörig till offer.
NĂ€r vi ses pĂ„ ett hotell i Stockholm i maj, Ă€r den sĂ„ kallade innersta kretsen glada. Det senaste dygnet har mĂ€ngder med nya medlemmar anslutit sig och kassören Ă
sa Broing glÀds Ät tillskottet. Arbetet de gör drivs av medlemsavgifter och gÄvor.
Det har gÄtt tvÄ Är sen Dumpen startade, men intresset för dem har inte slagit av pÄ takten, snarare tvÀrtom. I stora publiceringar uppmÀrksammade Dagens nyheter och Expressen nyligen deras arbete pÄ nytt och det pratas om en kommande TV-dokumentÀr.
I fokus stÄr stÀndigt det kontroversiella arbetssÀttet och publiceringarnas effekter, men numer lyfts ocksÄ en roll som en mÀktig opinionsbildare och en mer debatterande Àn hetsande sida. FrÄgan att kriminalisera uppsökande av barn i sexuellt syfte har nÄtt maktens korridorer och plockats upp av Sverigedemokraterna och Moderaterna.
Men Sara Nilsson Àr lÄngt ifrÄn nöjd. Enligt henne blir debatten om vad Dumpen Àr sned nÀr fokus sÄ ofta vandrar bort frÄn de utsatta barnen.
â DĂ€rför Ă€r det en enorm besvikelse nĂ€r det fortsĂ€tter att diskuteras sjĂ€lvmord hos de vi konfronterar. Man pratar om förövarnas barn, men inte de vĂ„ldtagna.
Hon syftar pÄ tvÄ uppmÀrksammade fall dÀr mÀn i samband med kontakt med sajten valt att avsluta sina liv.
Hur resonerar ni kring er roll i de fallen?
â SjĂ€lvmord Ă€r flera gĂ„nger vanligare bland utsatta barn. Vi kĂ€mpar för att hĂ„lla överlevare vid liv. De hĂ€r förövarna skapar sjĂ€lvmord.
SÄ dÄ gör det ingenting om en förövare ocksÄ tar sitt liv?
â Nej, sĂ„ Ă€r det inte. Alla dödsfall Ă€r tragiska, men samtidigt kan vi inte lĂ„ta de hĂ€r personerna hĂ„llas och skapa sjĂ€lvmord hos helt oskyldiga barn. Det hĂ€r Ă€r vuxna personer som har fattat beslut att förgripa sig pĂ„ barn eller att avsluta sitt liv, inte vi. Vi var beredda pĂ„ att det skulle kunna ske, men sen Ă€r det ofta flera faktorer som spelar in för att avsluta sitt liv, nĂ„got blir droppen, sĂ€ger Sara Nilsson.
â Jag har levt med en vĂ„ldsam man som hotade att ta sitt liv om jag lĂ€mnade honom. Till slut sĂ„ lĂ€mnade jag honom och han hotade Ă€nnu en gĂ„ng. DĂ„ sa jag till honom att han faktiskt fick göra det â och det gjorde han. Jag hittade honom hĂ€ngandes. Det Ă€r sĂ„ livet ser ut.
PÄverkar risken om sjÀlvmord er syn pÄ publiceringarna?
â Nej, vi vet ju vad de hĂ€r personerna skapar. Vi ser det vi gör som en bromskloss, att vi sĂ€tter en pinne i hjulet för dem.
BarnrÀttsprofilen Maria Dufva har pÄ nÀra hÄll sett vad Dumpens exponeringar har fÄtt för konsekvenser pÄ skolor hon besökt. Hon Àr kritisk till uthÀngningarna. "Det Àr ju pÄ grund av att rÀttsvÀsendet inte funkar som det blir sÄhÀr. Polisen kan inte ligga och spana pÄ alla sajter, det finns inte resurser till det. Kanske kan AI lösa det Ät oss i framtiden", sÀger hon.
Den östgötska profilen Maria Dufva, som i flera Är förelÀst om övergrepp mot barn och barns liv pÄ nÀtet, Àr starkt kritisk till uthÀngningarnas konsekvenser för den som exponeras och deras anhöriga.
Hon har besökt skolor med förtvivlade elever vars förÀldrar har blivit uthÀngda.
â Det som Ă€r problematiskt Ă€r att skiten skvĂ€tter pĂ„ alla andra ocksĂ„, Ă€ven oskyldiga. Det Ă€r aggressivt och sensationellt och har ett barn pĂ„ en berörd ort hittat de vidriga filmerna via Tiktok, sĂ„ har snart alla det. Jag förstĂ„r Dumpens syfte, men jag kan inte vara med pĂ„ att Ă€ndamĂ„let helgar alla medel. Dumpens arbete kan inte legitimera uthĂ€ngningar sĂ„ att barn till de som gjort det hĂ€r ska drabbas sĂ„ till den milda grad att de inte ens kan gĂ„ till skolan, sĂ€ger hon.
Det allra bÀsta vore om barn istÀllet skulle vÄga berÀtta om övergrepp sÄ att förövare döms, menar Maria Dufva, men hon Àr medveten om att det inte Àr sÄ verkligheten ser ut.
â TyvĂ€rr Ă€r det sĂ„, men jag undrar om Dumpens arbete ökar sannolikheten att man berĂ€ttar â eller ökar Dumpen jakten och hetsen? Och bidrar Dumpen till att fler med brottslig sexualitet söker hjĂ€lp? Om de verkligen hade velat göra gott, hade de kunnat göra samma arbete utan den offentliga uthĂ€ngningen. Det ska inte behöva vara sĂ„hĂ€r för att kunna sĂ€tta dit sexualbrottslingar.
Dumpen menar att ingen skulle lyssna dÄ.
â Jag förstĂ„r att det inte skulle vara samma sensation dĂ„, men de hĂ€r vĂ€rldarna mĂ„ste ju kunna mötas nĂ„nstans. Brytningspunkten som finns nu mellan att göra gott och sensation tycker jag blir grisig och aggressiv â för vilka brott ska man göra sĂ„ till slut, var ska grĂ€nsen dras?
"Nej, jag tvivlar inte pÄ det vi gör eftersom det inte finns nÄgra alternativa metoder. Men man mÄste rannsaka sig sjÀlv varje dag", sÀger Sara Nilsson, som frontar Dumpen.se tillsammans med Patrik Sjöberg.
Dumpens utgivare sÀger sig förstÄ att en exponering blir ett trauma i ett första skede för alla inblandade. Men hon sÀger ocksÄ att hon med kollegor ofta fungerar som stöd Àven för "gÀddorna" och hjÀlper dem att söka vÄrd. MÄnga samtal har lett till larm efter ambulans eller skjuts till psykiatrin. En del Äterkommer till henne nÀr den första chocken har lagt sig och tackar för att de tvingats bryta ett destruktivt mönster.
Anhöriga till de exponerade mÀnnen har ocksÄ riktat kritik mot Dumpen och vÀdjat om att konfrontationer ska avpubliceras.
â De oskyldiga barnen mĂ„r inte bĂ€ttre av att man lĂ„ter en förövare hĂ„llas, fullbordar en vĂ„ldtĂ€kt och sen dyker upp bakom blurrade rubriker hos till exempel Corren. SĂ„nna artiklar följs upp pĂ„ Flashback dĂ€r alla uppgifter om personen finns. NĂ€r "flashbackarna" grĂ€ver Ă€r en gĂ€rningspersons id ute samma dag.
Men ni gör ju uppgifterna mer tillgÀngliga genom att sprida dem?
â Ja, men vill man ta reda pĂ„ fakta sĂ„ finns den dĂ€r, den sprids pĂ„ arbetsplatser och alla fĂ„r veta det Ă€ndĂ„. Barn till förövare, deras kontakter Ă€r sabbade för alltid oavsett, det blir vĂ€ldigt svĂ„rt att fortsĂ€tta ett förĂ€ldraskap nĂ€r en förĂ€lder dömts för vĂ„ldtĂ€kt mot barn. Kommer infon ut i ena Ă€nden sĂ„ kommer den ut i den andra med.
I vissa fall, nÀr Dumpen upptÀckt att det kan finnas ett verkligt barn som far illa, har de samarbetat med polis och socialtjÀnst. Men sÄ lÀnge det handlar om ett fiktivt barn som en potentiell förövare har kontakt med, Àr inga myndigheter aktuella.
Sara Nilsson medger att det inte Àr optimalt att en person som konfronterats kan gÄ hem och förstöra eventuell bevisning för exempelvis barnpornografibrott i sin dator. Men den risken Àr ÀndÄ vÀrd att ta för att avstyra en person som varit en hÄrsmÄn frÄn att genomföra ett övergrepp, menar hon. Att polisen inte har lagligt stöd eller resurs att agera efter tips frÄn Dumpen Àr för dem inte skÀl att avstÄ en konfrontation.
Det finns ocksÄ ett 10-tal fall som Dumpen hanterat, men som aldrig publicerats.
â Det kan till exempel handla om nĂ€r ett barn kan mĂ„ vĂ€ldigt dĂ„ligt av videon eller nĂ€r vi förstĂ„tt att personen som konfronterats inte har nĂ„gon analysförmĂ„ga. Ibland klipper vi ner en video och ibland har vi kört personer till ett boende dĂ€r personen finns och förklarat situationen för personalen. Men har man ett konsekvenstĂ€nk och kan stĂ€lla sig och ljuga rakt upp och ner trots att man sitter pĂ„ nĂ„gon typ av boende, sĂ„ publicerar vi, sĂ€ger hon.
Anhöriga till personer som hÀngts ut, ofta en före detta partner, har i flera medier de senaste Ären lyft hur de och gemensamma barn farit illa.
Samtidigt, berÀttar Sara Nilsson, finns fall dÀr anhöriga ocksÄ tackat Dumpen för publicering dÄ de menat att ingen skulle ha trott dem om det inte fanns offentliga uppgifter att hÀnvisa till.
I maj hade totalt 54 anmÀlningar om förtal nÄtt justitiekansler Mari Heidenborgs skrivbord pÄ Riddarholmen i Stockholm. Det Àr ovanligt mÄnga för en enskild sajt i jÀmförelse med nÄgon enstaka anmÀlan som en dagstidning fÄr per Är. Dumpen har grundlagsskydd genom utgivningsbevis, men sÀllar sig inte till det pressetiska systemet som finns, förklarar Mari Heidenborg.
Som statens högsta juridiska ombud Ă€r det hon som tar stĂ€llning till om Ă„tal ska vĂ€ckas â men inte utifrĂ„n om Dumpen gjort sig skyldiga till förtal eller inte, utan sett till om det finns nĂ„got principiellt att lyfta dĂ€r staten behöver gĂ„ in gĂ€llande tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Hittills har det inte varit aktuellt i nÄgot fall.
â Det Ă€r oerhört sĂ€llsynt att kliva in i det grundlagsskyddade omrĂ„det, i JK:s historia har det bara hĂ€nt 3-4 gĂ„nger de senaste 30 Ă„ren. Den bedömningen jag har gjort Ă€r om det, som det stĂ„r i lagen, Ă€r pĂ„kallat för det allmĂ€nna att gĂ„ in och det har jag inte sett att det Ă€r, sĂ€ger Mari Heidenborg.
Det som dÄ ÄterstÄr för nÄgon som vill fÄ Dumpen prövade för förtal, fÄr dÀrför sjÀlv driva ett enskilt mÄl. Det Àr en process som kan bli avskrÀckande kostsamt och hittills Àr det ingen som har velat testa att gÄ den vÀgen.
â Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att Dumpen inte Ă€r oĂ„tkomliga pĂ„ nĂ„t vis, det finns en ansvarig utgivare att rikta ett enskilt mĂ„l mot. Ibland förs det fram att det Ă€r kostsamt att driva en sĂ„n sak, men det finns sĂ€rskilda bestĂ€mmelser som kan lindra, som sĂ€ger att man inte behöver betala motpartens rĂ€ttegĂ„ngskostnader.
Och vad sÀger du om sakfrÄgan gÀllande förtal?
â Generellt Ă€r de uppgifter som förekommer pĂ„ Dumpen av sĂ„n art att det skulle kunna vara förtal, men för det krĂ€vs att det ocksĂ„ inte skulle vara försvarligt att lĂ€mna uppgiften â och vidare att de inte varit sanna. Det Ă€r en prövning i flera led.
Ser du nÄn fara med Dumpens arbetssÀtt nÀr det kommer till liknande publiceringar i framtiden?
â Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga dĂ„ vi har en vĂ€ldigt vidstrĂ€ckt yttrandefrihet i Sverige som vi ska vara vĂ€ldigt rĂ€dda om. Man ska vara försiktig med att göra för mycket ingrepp i den, men man ska heller inte sticka under stol med att möjligheter med internet gör att man vĂ€ldigt lĂ€tt kan publicera olika saker och nĂ„ ut till en vĂ€ldigt stor krets. Jag kan naturligtvis se problem genom att enskilda kan rĂ„ka illa ut â men just den avvĂ€gningen Ă€r lagstiftarens uppgift.
Sajten Dumpen.se har tidigare kritiserats för att de riskerar att provocera fram brott genom att chatta med eventuella kommande förövare. Ă
klagaren Stina Sjökvist, som Ă€r Ă€mnesspecialist pĂ„ brott mot barn hos Ă
klagarmyndigheten, menar att oavsett vad man har gjort eller inte sÄ mÄste man fÄ en chans till rÀttslig prövning.