Minskad matlust hos äldre i karantän hotar hälsan

Välj hellre kaffe och en bulle än ett äpple. Det är ett råd som dietisten Lotta Lock Tornell ger många av de äldre som nu tillbringat åtskilliga månader i karantän.

Lotta Lock Tornell vill att anhöriga ska vara medvetna om hur viktig maten och näringsintaget är för den som äldre  och som kanske inte på flera månader har kunnat handla åt sig själv.

Lotta Lock Tornell vill att anhöriga ska vara medvetna om hur viktig maten och näringsintaget är för den som äldre och som kanske inte på flera månader har kunnat handla åt sig själv.

Foto: Annika Ekstedt

Linköping2020-07-04 18:00

För de flesta framstår rådet som helt på tvärs med allt man har lärt sig om vad som är nyttigt. När rådet dessutom kommer från en dietist, ja då undrar man onekligen om man läst rätt.

Men du har läst rätt.

Lotta Lock Tornell, som vid intervjutillfället jobbade på Berga vårdcentral, har under den här pandeminvåren med stigande oro insett att flera av hennes patienter – äldre sjuka personer – minskat i vikt på ett sätt som oroar henne.

Att förlora kilon är nämligen inte positivt för alla människor. Istället innebär det en fara för många äldre med underliggande sjukdomar. Redan vid en viktnedgång på fem procent under en tvåmånadersperiod ökar risken för olyckor, berättar hon. 

Det handlar om risken att falla, det finns risk för negativ påverkan på hjärta och lungor och dessutom riskerar den äldre att bli förvirrad. Något som omgivningen sällan kopplar ihop med viktnedgång. 

– Istället ser man det som ett tecken på att mamma eller pappa har blivit förvirrade. Man förstår inte att det handlar om undernäring, säger hon.

Inte heller den som förlorat kilon är medveten om faran.

– Många blir glada när de märker att de har gått ned i vikt, efter att ha försökt banta tidigare i sina liv.

Att äldre tappar kilon nu beror på att de flesta måste isolera sig för att undvika smitta. För de som redan är sjuka har kombinationen karantän och matlust blivit katastrofal, tycker hon.

– Månaderna har gått och nu har de flesta slut på sådant som fanns i skafferi och skåp. Det gäller också gömmorna där vi har sådant vi inte vill skylta med. Det lite smaskiga. Sådant som aldrig kommer med på någon inköpslista. Vi skriver upp sådant som man tror man ska skriva, men chipsen, chokladen eller kakorna kommer inte längre hem.

Att skriva en inköpslista vecka efter vecka till andra som ska sköta inhandlingen är svårare än man tror, konstaterar hon.

 – Dessutom tappar många aptiten, då blir det ännu svårare att skriva en. Man kommer ihåg några saker som man brukar skriva, resten är borta.

Hon vill att anhöriga ska vara medvetna om problemet. Man ska utgå från att det är svårt för den äldre att skriva en inköpslista och då ska man hjälpa till och tipsa om både mat och mellanmål, tycker hon.

– Överraska gärna med en kasse med det lilla extra i eller baka en kaka att överraska med. 

Många anhöriga som uttrycker oro över en anhörigs nedsatta matlust och viktnedgång vill ofta att den äldre ska få näringsdryck. Då känner man sig trygg och vet man att mamma eller pappa, eller vem det nu är, fått i sig allt de behöver. 

För den som verkligen behöver är näringsdryck bra, enligt Lotta Lock Tornell. Men för de som kan äta som vanligt är vanlig mat bättre. Det handlar om livskvalitet, anser hon.

– Då fungerar kaffe och bulle, eller en bit choklad mycket bättre än näringsdryck.

Rådet hon vill ge är att den äldre ska äta fler gånger och gärna energiberika måltiderna. Mellanmål kan vara allt från ostkaka med grädde till oliver och nötter, eller varför inte en skål med chips.

Det finns något för alla, även om del mat kan behöva konsistensanpassas för den som har problem att svälja.

Ett enkelt råd, eller snarare en uppmaning, är att köpa mat från ett servicehus. Men då är en portion en portion och ska inte delas av flera eller delas upp på flera dagar.

– Ibland måste man tvinga sig att äta, även om matlusten fattas.  På sikt blir det bättre.

Mat och vikt

Sjukdomar som ger ökat behov av energi kan bland annat vara feber, sår, kräkningar eller diarré, kirurgiska behandlingar eller organdysfunktion.

BMI eller kroppsmasseindex mäter relationen mellan vikt och längd och visar på övervikt, undervikt eller normalvikt.

Personer över 70 med ett BMI under 22 räknas som underviktig. För personer yngre än 70 år är den siffran 20.

Sitt BMI räknar man ut genom att dividera vikten med längden upphöjt till 2.  BMI= Vikt i kilo/längden upphöjt till 2

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!