Idag är det exakt 20 år sedan som staden Srebrenica i Bosnien och Hercegovina, stormades under det så kallade Bosnienkriget. Omkring 8000 bosniska muslimer, män och pojkar, fick sätta livet till då staden som skulle vara en fristad av FN, attakerades av bosnienserbiska styrkor.
Srebrenicamassakerns offer och deras anhöriga hedras idag runt om i världen. I Bosnien har bland annat Bill Clinton (dåvarande president i USA), Turkiets premiärminister och Serbiens premiärminister samlats.
I Trädgårdsföreningen i Linköping samlades vid elvatiden ett hundratal människor för att hålla en tyst minut tillsammans och lägga blommor vid de kakelplattor som symboliserade offren.
– Vi ska aldrig glömma, säger Sofia Engdahl-Mtango från stora scenen där hon håller tal inför en till synes berörd publik.
Sofia Engdahl-Mtango är tillsammans med Ayaan Mohammud medarrangörer av manifestationen för i Srebrenica i Trädgårdsföreningen. som arrangeras av Ett Linköping för alla.
– Den här cermonin är viktig för att påminna oss om det fruktansvärda som skett och vad som kan ske igen. Nationalismen ökar i vårt land, så vi måste komma ihåg vad den kan leda till, säger Ayaan Mohammud.
När hon går upp på scenen berättar hon att hon är muslim, men också småbarnsmamma som en gång i tiden kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Att hon älskar kaffe och att ha på sig klänning och att hon vet hur det är att mista nära och kära.
Över 40 orter runt om i Sverige håller idag minnescermonier för massakern i Srebrenica, men det är första året cermonin hålls i Trädgårdsföreningen. Föreningen Ett Linköping för alla, som är en del av organisationen Tillsammansskapet, startade upp i höstas.
– Det här är inte så välkänt trots att det är det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget, säger Sofia Engdahl-Mtango. I serbiska Bosnien döljs det som har hänt av media och politiker. På marknader kan man köpa medaljer och hyllnings t-shirts med namn på soldaterna som mördade muslimerna, uppger hon..
Enes Delic från Visegrad i Bosnien är på minnescermonin tillsammans med sin familj. Han flydde till Sverige 1992 efter att ha blivit fängslad vid ett flertal tillfällen på grund av att han var muslim.
– I min hemstad dödades varje dag mellan 100 till 200 personer. Soldaterna sköt inte med gevär. De slaktade människor. Det är viktigt att komma ihåg att det här var ett politiskt krig. Det handlar om makt och att visa folket vad som kan hända. De ville ockupera områden och skapa ett Storserbien, säger Enes Delic.
Inas Delic är första generationen av hans familj som är född i Sverige.
– Jag känner att det är viktigt att vara här för att minnas historien. Det är ju hela poängen med historia att minnas och ta lärdom. Jag har ju hört berättelserna av mina föräldrar och farföräldrar om vad som hände och hur de flydde kriget. Vi hade tur. Men jag tänker på de över 8000 som aldrig fick skapa sina egna familjer, säger Inas Delic.
– Det viktigaste är att aldrig glömma. Vi kan förlåta men aldrig glömma, säger Enes Delic.