Ministern var inbjuden av Östsvenska handelskammaren för att tala till och med företagstoppar från regionen. Stort fokus låg på ett visst järnvägsbygge med mål att ha rullande trafik 2035.
– Jag har lärt mig att vara väldigt försiktig med tidsplaner. Helt plötsligt kommer det ett tunnelbygge eller överklaganden i vägen. Men jag tycker att Trafikverket ska ha ett högt tempo och jag är väldigt angelägen om att undanröja alla hinder för att Ostlänken ska komma på plats. Det är bland annat därför jag är här i dag, för att markera att det här är en viktig prioritering, säger Tomas Eneroth.
Just det är kanske den viktigaste frågan för näringslivet. Att det faktiskt blir av.
– Det är väldigt många företag som har tagit höjd för Ostlänken och förberett och räknat med detta. Det många kanske inte tänker på är att arbeten runt omkring projektet redan har kommit igång på många håll. Nu är det viktigt att man genomför det man har lovat, säger Simon Helmér, vd för Östsvenska handelskammaren, som också tar upp en annan punkt som ofta lyfts fram från företagare:
– Det talas mycket om godstransporter. Om att få in och ut sina produkter på ett effektivt sätt. Fördelen med Ostlänken är då att kapaciteten på järnvägarna skulle öka. Men vi ser också att vägunderhållet är eftersatt och att det behövs en satsning på vägarna.
Ostlänken har debatterats fram och tillbaka sedan 1990-talet. Fortfarande finns det kritiker och de som hävdar att projektet är onödigt. Tomas Eneroth håller inte med.
– Det är okunnigt, om jag ska vara ärlig. Den behövs. Det är fullt på spåren och det får inte plats mer tåg på stambanan. Jag tror att många med mig har erfarenheter av att det är ett långsamtgående gods- eller pendeltåg framför vilket gör att man får sakta ned. Det duger inte nu när allt fler vill åka tåg och företagen vill skicka sitt gods med tåg.
Infrastrukturministern skämtade om sin småländska bakgrund när han kastade ut en vädjan till företagstopparna om hjälp att hitta kostnadssänkningar. Men man behöver inte vara smålänning för att oroas över ständigt ökade kostnader för projektet.
Går det att sänka kostnaderna?
– Jag är optimist. Jag har utmanat Trafikverket om att hitta kostnadsbesparingar och att tillämpa ny teknik. Ute i Europa och världen byggs det järnväg både snabbare och smartare. Det måste Sverige kunna lära sig av.