"Vi står inför enorma utmaningar. Jag hoppas att vi, när röken efter valet har skingrats, kan sätta oss ned och komma överens om en långsiktig energiöverenskommelse över blockgränserna", sa Annika Strandhäll när hon besökte Linköping under onsdagen.
Sedan 2020 kan företag, kommuner och regioner ansöka om statligt klimatstöd vid inköp av eldrivna lastbilar eller arbetsmaskiner – och få upp till 20 procent av fordonets inköpspris. Bidragspotten för 2022 är sammanlagt 330 miljoner kronor och ansökningarna har, enligt den socialdemokratiska ministern, ökat kraftigt i antal under de senaste åren. Det har dock funnits en hake i regelverket.
– Arbetsfordon eller maskiner, som inte går på väg och därmed inte har registrerats i fordonsregistret, har inte haft möjlighet att få den här klimatpremien. Pålningsmaskiner eller grävmaskiner, som används inom ett begränsat område, är exempel på fordon som inte har omfattats tidigare, säger Annika Strandhäll när vi möts vid Tekniska verkens biogasanläggning.
Under torsdagen kommer regeringen därför att fatta beslut om att klimatstödet förändras. Kravet, om en registrering hos Transportstyrelsen, tas bort.
– Vi införde stödet för att stimulera och snabba på utvecklingen när det gäller elektrifieringen av arbetsmaskiner. De står i Sverige för ungefär sju procent av utsläppen och vi kan se att utvecklingen verkligen har tagit fart. Sverige är också en viktig aktör i att utveckla fossilfria arbetsmaskiner, säger klimat- och miljöministern.
"Allvaret har accentuerats med tanke på det energikrig som Putin bedriver", säger Annika Strandhäll om den energikris som råder i Sverige och Europa.
Bonus malus-systemet för personbilar har fått kritik för att vara ineffektivt. Finns samma risk för det här stödet?
– Nej, definitivt inte. Stödet som går till bilar har varit enormt framgångsrikt. Vi ser att med den här typen av stimulanser har utvecklingen exploderat. Vi har gått från en relativt långsam elektrifiering av transportflottan till att Sverige i dag leder ligan i hela EU när det kommer till nybilsinköp av elbilar, säger Annika Strandhäll.
Men hade vi inte kunnat se den här utvecklingen ändå, utan klimatstöd?
– Nej, jag tror faktiskt inte det. Ta även de andra typerna av stöd som vi har för att ställa om vår industri, Klimatklivet till exempel. De har lett till en explosion av företag som testar ny teknik och i dialog med näringslivet har vi fått till oss att stöden är en viktig del.
Hur stor betydelse har egentligen det här tillägget i premien för arbetsmaskiner?
– Vi kan konstatera att det har gått från i princip inga ansökningar till att vi nu, det senaste året, hade 60-70 stycken.
En klimatpremie i syfte att sänka priset för HVO100 hade varit bättre. Det menar Robert Marcusson som är entreprenadchef vid Linköpingsföretaget Marcussons Entreprenadteknik.
Robert Marcusson, entreprenadchef på Marcussons Entreprenadteknik i Linköping, hade hellre sett andra klimatsatsningar från regeringens sida.
– Spontant känns det som att de inte har koll på hur det är i vår bransch. Vi, som jobbar med tunga arbetsmaskiner, är inte där än – det finns inget utbud av stora tunga elmaskiner på marknaden. Utbudet är minimalt.
– Det hade varit viktigare med en klimatpremie som syftade till att knuffa ned priserna på HVO och HVO100 (förnybar och fossilfri diesel). Priserna i dag är ett skämt – vid pump kostar det 3-5 kronor mer per liter än det vanliga bränslet. Det är för dyrt.
Med "bättre" HVO-priser hade Linköpingsföretaget ställt om.
– Vi skulle kunna ställa om direkt men det behöver premieras och finnas en anledning att nyinvestera. Som det är nu ställer vi bara om utifrån de krav som ställs på oss i upphandlingar, säger Robert Marcusson.
"Redan i dag används koldioxiden i flera industriprocesser. Längre söderut, i Nederländerna, där man odlar tomater och tulpaner och så vidare är det vanligt att man har fossil koldioxid för att dopa växthusen", säger Erik Nordell, produktansvarig för flytande biogas på Tekniska verken.
Jörgen Eriksson, pressansvarig hos branschorganisationen Maskinentreprenörerna med cirka 4 000 medlemmar, kommenterar ministerns besked så här:
– För det första är det alltid välkommet när hinder, som utesluter entreprenadmaskiner, tas bort. För det andra kommer det att ta lång tid att elektrifiera vår bransch. Nyckeln för våra medlemmar är snarare övergången till biobränslen och biobränslen är i dag dyrare än fossila bränslen. Vi är redo för omställningen men frågan är om våra kunder, som till stor del är myndigheter, är beredda att ta kostnaden.
Tekniska verkens vice vd Klas Gustafsson berättar att bolaget, i framtiden, vill kunna fånga upp koldioxid vid till exempel Gärstadverket för antingen slutförvaring eller användning inom industrin. "Det handlar om att ersätta naturgasen i flera industriprocesser", säger han.
Så här svarar Annika Strandhäll på kritiken från branschen:
– De svenska fordonstillverkarna gör jätteinvesteringar för att utveckla elektriska arbetsmaskiner för en global marknad. Klimatpremien stöttar denna utveckling, så att det snabbas på avsevärt. Teknik- och kunskapsutvecklingen går i rasande fart och fordonstillverkarna bedömer att även stora och tunga arbetsmaskiner är möjliga att elektrifiera.
– Vi behöver öka vår inhemska produktion av biodrivmedel, och vi går till val på stora satsningar för att se till att vi kan bryta beroendet av olja och gas, och istället producera svenskt, fortsätter Annika Strandhäll.