Transportforum blev med kort varsel inställt i januari. Istället flyttades konferensen till 16–17 juni och innefattade hundratals föredrag. En av deltagarna var Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen, som bland annat pratade om flygbranschens förutsättningar för att minska sina utsläpp.
Sveriges elit inom transportsektorn. Så skulle man kunna beskriva nyckelpersonerna på Transportforum som hölls i Konsert och kongress i Linköping. Konferensen arrangerades för 39:e gången av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och hade i år temat klimatanpassning.
En av myndighetscheferna som deltog var Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen. Han pratade under konferensen om en ny rapport som myndigheten släppt. I den har man undersökt flygbranschens förmåga att bidra till klimatomställningen och vad man efterfrågar inom branschen.
– Den sammanfattande bilden av vad man önskar sig är en tydligare politisk styrning, helst på global nivå, kring hur vägen till klimatomställningen för luftfarten ska se ut. En fungerade marknad för biobränslen står också högt på listan, och är förmodligen den allra största nyckeln för att man ska klara omställningen, kommenterade han rapporten, som grundar sig i intervjuer med sex olika flygbolag samt branschorganisationen Svenska flygbranschen.
Är ett framtida scenario där alla flygplan drivs på biobränslen realistiskt?
– Jag tycker att det är väldigt svårt att värdera. Jag tror att man kan komma till större andelar biobränsle. Samtidigt måste man ställa sig frågan: är biobränsle slutmålet? Hur är det med elflygsutvecklingen? Vätgas? Jag tror inte att man ska utesluta de möjligheterna, menar Jonas Bjelfvenstam.
Både elflyg och vätgas var teman som även Magnus Eek, forskningschef på VTI, talade om under konferensen. Han försökte belysa systemperspektivet, alltså hur infrastrukturen och allting runt om ska utformas för att den nya tekniken ska kunna implementeras.
– Airbus, som är Europas stora flygplansbyggare, vill sätta ett vätgasflygplan på marknaden i slutet av 2030-talet. Då måste det finnas en massa infrastruktur runt omkring också. Hur ska vätgasen produceras? Idag är den mesta vätgasen fossil, då är det ju meningslöst, säger Magnus Eek.
"Forskningen är väldigt fokuserad på flygteknik, och det behövs ju, men det jag försöker få fram är systemperspektivet", säger Magnus Eek, forskningschef på VTI. Exakt hur ska elflygen laddas eller vätgasflygen transporteras, lagras och tankas? Det är frågor som han vill lyfta.
Även vätgasens fysikaliska egenskaper medför problem som återstår att lösa, menar forskningschefen.
– I flygplan är det ju väldigt viktigt med låg vikt. Vätgas har högt energiinnehåll men tar stor plats. Ska man få upp energidensiteten verkar det som att man behöver ha flytande vätgas, och då ska den vara minus ett par hundra grader. Hur ser infrastrukturen ut för att åstadkomma det här? Det är det ingen som vet riktigt. Men det är ju ingen idé att bygga ett vätgasflygplan om du inte kan tanka det.
Magnus Eek pratar även om de lösningar som skulle behöva komma på plats för att bedriva luftfart med elflyg, som utbyggd kapacitet för att snabbladda de stora batterierna, eller att skapa ett system för smidigt batteribyte, så kallat battery swapping.
Kommer mindre flygplatser som den i Linköping att klara en så storskalig omställning?
– Det är nog en stor utmaning att kunna räkna hem det här rent ekonomiskt med det traditionella sättet att upphandla och operera flygtrafik. Det krävs nog mycket ekonomiska styrmedel, säger Magnus Eek.
"Det har aldrig gått så många tåg på det svenska järnvägssystemet. Svenska folket vill åka mer tåg, företag vill skicka mer gods på tågen. Då måste vi öka kapaciteten", sa infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) när han inledningstalade på Transportforum i Linköping. Nya stambanor ska vara en del av den kapacitetsökningen.
Från politikens håll verkar det åtminstone finnas en antydan om att man är med på det tåget. När infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) stod på scen i Crusellhallen nämnde han specifikt en pågående utredning som tittar på tillgängligheten av biobränsle och laddinfrastruktur på alla flygplatser i hela Sverige.
Tidigare i veckan hade regeringen presenterat en ny nationell plan på infrastrukturområdet, med satsningar på 881 miljarder kronor. Det blev under ministerns anförande mycket fokus på elektrifiering av vägtransporter och järnvägens framtid.
– Det här är den största järnvägsatsningen i modern tid, sa Tomas Eneroth.
Han lyfte särskilt fram satsningar på nya stambanor.
– Här i Linköping kommer det att innebära snabba och bra transporter till Norrköping, Nyköping, Jönköping, många köpingar för övrigt. Det binder ihop en arbetsmarknadsregion och innebär helt andra möjligheter till regionförstoring.
Ministern tryckte under sitt tal på att resurstillskotten även måste komma mindre orter till del, för att det inte ska uppstå ett missnöje bland invånarna där.
– Vi satsar på att bygga en infrastruktur som klarar omställningen i hela landet. Vi ska ha en schysst och rättvis omställning som inkluderar. Annars riskerar politiken att stoppa klimatomställningen med populism, högerextremism, misstro och falska nyheter.