Silke Eriksson och Olle Hejdenberg har liknande bakgrunder – de har jobbat i samma matbutik och båda läste naturkunskap på Katedralskolan. Och nu sitter de jämte varandra som praktikanter i en av Saabs lokaler.
– Jag tänkte att det var ganska trist att vara ingenjör. Grått och tråkigt. Jag såg framför mig gamla gubbar som satt vid ritbord. Men nu har jag fått en möjlighet att se vad man gör som ingenjör. Det har varit en total ögonöppnare för ingenjörsyrket, berättar Olle.
Praktikanterna är en del av Tekniksprångets fyra månader långa praktikprogram. Ett regeringsinitiativ som ska få teknikintresserade personer under 21 år att lockas till att studera vidare till högre tekniska utbildningar. Saab erbjöd två platser, 120 sökte och Silke och Olle blev utvalda. Sedan i september har de vallats mellan olika avdelningar för att få insyn i en ingenjörs vardag. Men de har långt ifrån betraktat arbetsplatsen från sidan – de har gjort exakt vad en konstruktör gör: ritat i CAD.
– Vi började i utvecklingsflödet där man är konstruktör och 3D-modellerar i CAD. Då lärde vi oss först själva programmet. Vi fick en rejäl bok med 1000 sidor om hur programmet fungerar. Sen fick vi uppgiften att göra den här, säger Silke och knackar på en vit modell av ett beslag till en flygplansdörr.
Modellen är deras bidrag till Clean sky 2 som kortfattat är ett EU-projekt som ska ta fram och utveckla klimatsmarta alternativ till flygplansproduktioner.
– Vi fick inte så mycket bakgrundsinformation. De ville ha nytänkande och någon som inte är så rutinerad i hur det ska vara. För att alla som jobbar inom det här projektet vet att den ser ut så här. Men vi som inte har samma bakgrund ska vara lite kreativa och komma på nåt nytt. Vi började rita och det var det vi gjorde hela dagarna, säger Silke.
3D-printning, eller friformsframställning som det egentligen kallas, har legat till grund för framtagningen av modellen och är en avgörande faktor till varför produktionen kan begränsa sina miljöutsläpp. Enkelt förklarat möjliggör 3D-printning att skriva ut flygplansdelar i metall.
– Ska man tillverka en sådan här artikel med en traditionell metod utgår man från ett block, då fräser man fram materialet och då får man väldigt mycket spillmaterial. Med den nya tekniken bygger man lager för lager och det sparar väldigt mycket material, tid och kostnader, förklarar Sebastian Jakolini som är sektionschef på Saab.
Hållbar utveckling är en viktig aspekt i dagens ingenjörskonst. Och enligt Sebastian är dagens unga ingenjörer mer fokuserade på hållbar utveckling än tidigare generationer. En inställning som Olle och Silke representerar i allra högsta grad.
– Båda två har frågat vad Saab och andra företag gör för samhället, säger Sebastian. De har en annan inställning till privatlivet och intressen än vad den generation som jobbar på Saab har idag. Det har varit en väldigt bra återmatning till oss som företag att förstå vad nästa generations ingenjörer vill.
Silke och Olle är överens om att skolans nytänkande kring miljö är en stark bidragande orsak till varför dagens tonåringar är mer klimatmedvetna.
– Vi har träffat andra tekniksprångare på andra företag. De har samma inställning som vi har. Det är inte bara du och jag som fått för oss att det är viktigt med hållbar utveckling. Jag tror det är nästa generation som har den åsikten, menar Olle.