Rebecka Le Moine och Gunnar Gustafsson på fältet utanför Linköping där kommunen kräver en omfattande sanering.
Gunnar Gustafsson är kommunpolitiker i Linköping, Rebecka Le Moine sitter i riksdagen. Tillsammans har de båda miljöpartisterna bjudit in media till ett fält utanför Linköping för att lägga fram partiets krav.
Här på fältet pågår sedan i vintras en tvist mellan kommunen och ett Linköpingsföretag. Företaget ålades i februari att forsla bort runt 15 000 kubikmeter massor. Föreläggandet kombinerades med ett vite på två miljoner kronor i månaden om det inte följs.
Enligt kommunen är massorna förorenade och har lagts dit olagligt.
– Det är den värsta miljöskandalen under mina åtta år i bygg- och miljönämnden, säger Gunnar Gustafsson.
Företaget har en helt annan bild av vad som hänt. Man hävdar att man endast lagt dit rena schaktmassor och att annat som hittats av kommunens inspektörer – som plast, elkablar, PVC-rör, bildäck och ett bilbatteri – dumpats av någon utomstående.
Företaget pekar också på att marken redan sanerats för 1,5 miljoner kronor och anser att kommunens krav är både orättvisa och orealistiska.
Kommunens beslut överklagades till länsstyrelsen. Där ligger ärendet idag, sex månader senare.
– Länsstyrelserna har en handläggningstid för miljöärenden på 2–3 år. Det är helt oacceptabelt. Motsvarande snittid för överklagade bygglov är 62 dagar. Längre tid ska det inte få ta för miljömålen, säger Gunnar Gustafsson.
– Dessutom kan länsstyrelsens beslut överklagas. Under tiden ligger de förorenade massorna där och riskerar att läcka ut till grundvattnet och förstöra brunnar, fortsätter han.
Kommunen har även anmält ärendet till åklagare.
– Inte heller där har det hänt något, säger Gustafsson.
Rebecka Le Moine (MP) och Gunnar Gustafsson (MP) kräver att miljöärenden hanteras mycket snabbare hos länsstyrelser och domstolar än vad fallet är i dag.
Rebecka Le Moine menar att miljöbrott har för låg prioritet.
– Alla pratar om att bekämpa brottslighet, men det är bara miljöpartiet som pratar om miljöbrotten. Där går det att tjäna stora pengar med låga risker. Straffskalan är dagsböter och upp till 2 års fängelse, men det är väldigt ovanligt med fängelsestraff. Vi vill se strängare straff. Miljöbrott har oftast inget offer som kan föra sin talan, det handlar om mark och vatten som kan förstöras för framtida generationer, säger Le Moine.
Riksdagspolitikern Rebecka Le Moine (MP) vill se fängelsestraff för miljöbrott och att mer pengar satsas på miljötillsyn.
På riksnivå vill Rebecka Le Moine se ökade anslag till miljötillsyn. Gunnar Gustafsson vill att kommunen svartlistar företag som missköter sig.
– De ska inte få vinna upphandlingar och inte heller kunna anlitas som underentreprenörer, säger han.
Var skulle ni i så fall dra gränsen för vilka som ska svartlistas?
– Företag som vid upprepade tillfällen får förelägganden. Man kan diskutera hur många tillfällen som ska krävas, men det ska handla om misstänkta miljöbrott, säger Gunnar Gustafsson.
Ni pekar ut ett företag som miljöbov i ett ärende som ännu inte avgjorts i domstol. Hur resonerar ni där?
– Det är en juridisk process, men samtidigt vet vi att vi har miljöfarligt avfall under våra fötter och som antagligen sprids med vattnet. Vi vill inte att det här ska kunna fortgå – den juridiska processen måste gå snabbare, säger Rebecka Le Moine.
Gunnar Gustafsson (MP) vill att kommunen svartlistar företag som fått flera förelägganden i miljöärenden.
Företagets ägare blir mäkta upprörd när han får höra att han utpekas som miljöbrottsling av miljöpartiets representanter.
– Hur kan de påstå något sådant? Vi är inte dömda och kommer inte att bli dömda, för vi har inte gjort något fel. Det är nästan så att jag funderar på att polisanmäla dem, säger han.