Beslutet om satsningen innebär konkret femton nya tjänster inom elevhälsan i Linköping och är enligt barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M) en kraftfull satsning och förstärkning av dagens verksamhet.
Noga räknat handlar barn- och ungdomsnämndens beslut från torsdagens möte om 15,7 miljoner kronor varav 6,7 miljoner är stöd från staten.
Det hela är ett led i den statsliga satsning för att förbättra hälsoarbetet i skolan som staten initierade inför 2012.
Totalt ska 625 miljoner delas ut fram till 2015.
Men utan insats blir det inga pengar. Kommunerna själva måste stå för en del av vad det kostar att anställa mer personal. Utöver läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer ingår också speciallärare och specialpedagoger numer i elevhälsan. Catharina Rosencrantz är nöjd över detta. Hon pekar på att ökningen av psykiska ohälsa hos barn ofta har kopplingar till, eller påverkar, själva skolarbetet.
– Vi behöver verkligen få in pedagogisk kompetens inom skolhälsan, säger hon.
Vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, Jakob Björneke (S) är också nöjd över beslutet.
– Självklart, en satsning av det här slaget har vi inom S debatterat och krävt sedan 2007, men ständigt blivit nedröstade. Nu kan jag bara konstatera att när staten går in med pengar och kommunen blir medfinansiär så gick det bra.
Om satsningen ska fortsätta efter 2015 och hur den i så fall ska finansieras finns inget svar på än.
Men Catharina Rosencrantz är inte orolig för att satsningen ska upphöra. Jakob Björneke i sin tur konstaterar att frågan om elevernas hälsa med största säkerhet kommer att bli en valfråga.