Under miljonprogramsåren, 1965–1974, byggdes drygt en miljon bostäder i Sverige.
Ungefär två tredjedelar av de bostäderna var lägenheter. Enligt en färsk rapport från byggföretaget NCC, som hämtat statistik från SCB, är hälften av dem – cirka 330 000 – nu i behov av renovering. Kostnaden beräknas till 500 miljarder kronor.
I Östergötland är andelen med upprustningsbehov ännu högre, 77 procent, vilket innebär att 20 235 bostäder behöver renoveras.
Linköpings kommunala bostadsbolag, Stångåstaden, sålde för 15 år sedan drygt 1 400 lägenheter i Ryd och Skäggetorp, och i Ryd har centrumlägenheterna renoverats. Men majoriteten av Stångåstadens miljonprogramslägenheter är fortfarande orenoverade. Det rör sig om 1 109 lägenheter i Ryd och 656 i Skäggetorp, sammanlagt 1 765.
– Det är ändå en förhållandevis liten andel av vårt totala bestånd på 14 000 lägenheter. Tittar man på andra, motsvarande bolag så är de oftast mycket mer tyngda av miljonprogrammet. Botkyrkabyggen till exempel har väl runt 90 procent, säger Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist.
En totalrenovering av en lägenhet brukar gå på drygt en miljon kronor. För Stångåstadens del kan det alltså handla om runt två miljarder kronor för att rusta upp miljonprogramshusen. Har ni råd med det?
– Ja, vi har en långsiktig plan för hela vårt bestånd och Ryd och Skäggetorp ingår i den. Vi har renoverat mellan 300 och 350 lägenheter om året under de år jag varit här. Vi lägger varje år 500–600 miljoner på ombyggnader och underhåll, berättar Fredrik Törnqvist.
Renovering innebär höjda hyror?
– Ja. Man kan jämföra med om du bor i en villa och renoverar för en miljon. Då blir det lite dyrare att bo efteråt. Vi har ändå lyckats göra detta på ett rimligt sätt, vi brukar ligga på höjningar runt 30 procent i våra totalrenoveringar. Är det hyresgäster som har stora problem att klara den hyresnivån så har vi hjälpt till att hitta en annan bostad.
Stångåstaden planerar att börja renovera lägenheter i Ryd under nästa år och något år senare är det dags att trycka på startknappen i Skäggetorp. Strategin kommer att bli lite annorlunda jämfört med tidigare renoveringar.
– Vi vill låta hyresgästerna få större möjlighet att påverka hur mycket som ska göras, och därmed hyresnivån. Det finns en kärna av åtgärder som man behöver göra, stambyte och så. Men vi måste inte gå in och göra allt i alla rum, säger Fredrik Törnqvist.
Är miljonprogrammets byggnader sämre än andra?
– Det finns mycket fördomar om miljonprogrammet. Det finns olika typer av problem i olika årgångar. Kring 1980-talet var det till exempel mycket dåliga materialval med plast och annat. Att miljonprogrammet behöver renoveras nu handlar mest om att det är 50 år gammalt. Styrkan med miljonprogrammet är att det ofta var väldigt bra planlösningar. Det var rationellt och bra ritat, med ljusa rum. Kritiken handlar väl ofta om att det byggdes väldigt många likadana hus på samma ställe.
Stångåstaden håller för närvarande på med renovering i Berga. Cirka 300 är klara och 700 återstår. De byggdes i början av 1960-talet, före miljonprogrammet.
Victoria Park är en annan hyresvärd med många miljonprogramslägenheter i Linköping, drygt 1 400. De har valt en annan strategi än Stångåstaden. Varje gång en lägenhet blir tom renoveras den och på sätt har Victoria Park nu renoverat två tredjedelar av beståndet sedan man tog över det 2014.