Besparingar har gjorts genom att inte tillsätta vakanta tjänster, omplacera personal och omorganisera arbetssätt. Egidius Huitema, enhetschef för Anders Ljungstedts gymnasium, säger att skolan har några tuffa år framför sig.
Den senaste prognosen för skolans ekonomi, som blev klar för någon vecka sedan, pekar på ett minus i bokslutet på 2 273 000 kronor när året är till ända.
– Vi har ett antal tuffa år framför oss, säger Egidius Huitema, enhetschef för Anders Ljungstedts gymnasium.
Skolan jobbar nu med att hitta pengar att spara in. En skola som går back ekonomiskt är enligt kommunens ekonomistyrningsregler skyldig att själv se till att komma i balans.
– Vi genomlyser hela organisationen, vi betar av olika delar för att se vad vi kan göra för att få ekonomin i balans igen, säger Egidius Huitema.
Hur kommer skolans elever att påverkas av era fortsatta besparingar?
– Vi tittar väldigt noga på vad eleverna behöver, så att de inte ska drabbas av det här. Vi har hittat lösningar som vi tror kommer att fungera bra. Vi har mer jobb framför oss men jag känner att det här kommer att bli bra, säger Egidius Huitema.
Det var i oktober 2019 som underskottet på drygt fem miljoner kronor på Anders Ljungdtedts gymnasium plötsligt upptäcktes. Enligt Egidius Huitema och Åsa Ridne, skolchef vid utbildningsförvaltningen med ansvar för gymnasieskolan, visade siffrorna fram till dess på ett positivt resultat. När delårsrapporten för januari-oktober skulle sättas samman var resultatet ett stort minus.
Underskottet har uppstått i de delar av ALG:s verksamhet som är språkintroduktion för nyanlända, och i vuxenutbildningen. Enligt enhetschefen har skolan byggt en organisation för att ta emot ett visst antal elever i språkintroduktion och få pengar från Linköpings kommun för det, men färre nyanlända än beräknat har kommit och därmed fick skolan inte de pengar som man trott. I vuxenutbildningen är undervisningsgrupper ofta små och kan bli kostsamma att driva.
– Det är svårt att få ekonomi i vissa vuxenutbildningar med den ersättningsnivå som vi får från kommunen, säger Ed Huitema.
Man får inte ett underskott på fem miljoner från en dag till en annan, hur kunde ni missa det här så att ni inte hann bromsa er verksamhet?
– Vi har försökt att reda ut under det här året hur det förhåller sig. Just nu kan jag bara konstatera att prognosarbetet för 2019 inte haft den kvalitet som det borde. Siffrorna i prognosarbetet har varit missvisande, säger Egidius Huitema.
Anders Ljungstedts gymnasium har nu organiserat om vissa saker på skolan och vissa tjänster där lärare gått i pension eller sagt upp sig har inte återbesatts. I den senaste prognosen som lämnats till kommunen har underskottet pressats ned till minus 2,2 miljoner kronor. Skolledningen och kommunen har förhandlat och omplacerat ett antal anställda på andra skolor. Även framöver kommer vakanta tjänster att utvärderas och kanske inte återbesättas, enligt Ed Huitema.
Vilka reaktioner har du fått från medarbetare på underskottet?
– Det har varit en oro, alla vill gärna jobba i en verksamhet där det finns tillräckligt gott om pengar. Så en del har upplevt det här som besvärligt.
På skolan finns åtta nationella gymnasieprogram, särskola, vuxenutbildningar, yrkeshögskola och språkintroduktion för nyanlända.
Ett så stort minusresultat som fem miljoner kronor är ovanligt för en gymnasieskola. Förra året prognosticerade även Birgittaskolan ett underskott, på tre miljoner vilket till stor del berodde på färre elever än beräknat. Även Katedralskolan dras med ett underskott, som uppstod när Katedralkrisen briserade våren 2019 och det upptäcktes att skolan bland annat inte betalat traktamenten till personalen på rätt sätt.
Skolchef Åsa Ridne säger att utbildningskontoret nu bistår ALG med ekonomisk expertis för att få ordning på bokföringen. Utgifter har konterats felaktigt, men ersättningar från kommunen har eventuellt också varit för låga, enligt Åsa Ridne.
– Min bild är inte att skolan har slösat. Det verkar ha varit för låga ersättningar, säger Åsa Ridne.
Det är dock märkligt att skolans siffror såg positiva ut och sedan abrupt blev ett minus på fem miljoner förra hösten, medger hon:
– Det är väldigt konstigt. Har man ekonomiprocesser som fungerar så ska det inte kunna hända.
Om ALG trots kravet inte får sina siffror på plus inom några år blir kommunen tvungen att hjälpa skolan ekonomiskt på fötter. Men där vill kommunen inte hamna. Om en kommunal skola får ekonomisk hjälp så har fristående skolor enligt reglerna också rätt till ersättning. Det blir i så fall en oförutsedd kostnad som drabbar Linköpings skattebetalare.