Det visar Ulrika Källman i en avhandling om apsekter på ett vändschema som används för att förebygga liggsår hos äldre och ofta svaga patienter.
– Avsikten var att studera hur mycket patienterna rör sig själva, deras smårörelser mellan personalens vändningar, förklarar hon. Att läkemedel påverkar denna rörlighet kan man kalla ett bifynd.
Inom svensk sjukvård drabbas 13 procent av patienterna av trycksår. Trenden är på nedåtgående. Det pågår ett intensivt arbete för att komma tillrätta med problemen som oftast går att förebygga med rätt kunskap.
– Det räcker inte att EN i personalen är duktig på att hantera det förebyggande arbetet, det måste alla kunna, säger Ulrika Källman. Med fungerande strukturer och rutiner fångar man upp patienter i riskzonen.
En del patienter gör alltså små lägesförändringar själva, mellan personalens vändningar, trots att deras rörlighet är mycket begränsad. Ulrika Källman, som disputerat inom avdelning Omvårdnad vid Hälsouniversitetet i Linköping, kunde konstatera att de som fått smärtstillande medel rörde sig mer, och de som ordinerats lugnande eller sömnmedicin rörde sig mindre.
– Det är viktigt att personalen känner till att medicin kan vara ytterligare en riskfaktor, säger hon. Det finns mycket att göra för att förbättra de här patienternas situation och det arbetet måste prioriteras även om det kan uppfattas som tungt och jobbigt i en pressad arbetssituation.
I studien använde Ulrika Källman en liten mätdosa som registrerade patientens rörelser. En sådan kan vara ett framtida hjälpmedel för att individualisera patienternas vändscheman i större utsträckning.