Sci life lab (eller SciLifeLab) vid Karolinska institutet är ett nationellt centrum för så kallad life science och biomedicin. Det är också en av de största infrastrukturerna för forskning i landet. Forskningsingenjören och projektledaren Nina Ottosson driver ett projekt för att utveckla läkemedel mot epilepsi, tillsammans med professor Fredrik Elinder vid institutionen för klinisk och experimentell medicin. Projektet är det första större program från Linköpings universitet som antagits till den nationella utvecklingsplattformen Drug discovery and development (DDD).
Antagningsprocessen till DDD-plattformen var en noggrann genomgång av projektets olika delar och bedömningar av risker och genomförbarhet.
– Arbetet som DDD har lagt ner och handlingsplanen de tog fram kan vi nu använda åtminstone två år framåt. Ansökan innebar ett stort arbete för oss också. Allt från att ta fram en strategisk kommersialiseringsplan till att tillsammans med experter på DDD försöka förutse både farmakologiska effekter och toxikologiska risker med våra substanser, säger Nina Ottosson i ett pressmeddelande.
DDD-plattformen kan erbjuda hjälp i olika faser av läkemedelsutvecklingen som ligger pre-kliniskt, innan läkemedlet ska ut i kliniska prövningar och testas på människor. Vägen fram till kliniska prövningar är lång i både tid och resurser. Nina Ottosson har jobbat med grundidén till projektet sedan 2010 och under sin tid som doktorand i Fredrik Elinders forskningsgrupp.
– Det har varit väldigt kul att få jobba med samma molekyler men med ett helt annat förhållningssätt. Upplägget passar mig, att snöa in sig på forskningen men samtidigt få nya utmaningar på andra områden, säger Nina Ottosson.
Vid epilepsi är vissa nervceller överaktiva, vilket kan leda till olika typer av epileptiska anfall. De flesta traditionella läkemedlen mot epilepsi blockerar funktionen hos natriumkanaler, för att sänka retbarheten i cellerna och minska antalet signaler som nervcellerna skickar.
– Vi letar efter substanser som i stället öppnar kaliumkanalerna. Öppnar man kaliumkanalerna dämpar man nervcellernas aktivitet, vilket fungerar som en typ av broms i nervsystemet, säger Fredrik Elinder.
Natrium- och kaliumkanaler är så kallade jonkanaler, specialiserade protein som sitter i cellernas yttre membran och bildar porer som kan släppa igenom eller hålla tillbaka joner. Hur joner strömmar in och ut i nervceller utgör grunden för den elektriska retbarheten som kännetecknar nervsystemet. Vanligaste sättet att blockera natriumkanalen är att täppa till dess öppning. Men LiU-forskarna fokuserar på andra delar av kaliumkanalen. De har identifierat ställen på kaliumkanalen där vissa substanser de undersöker kan binda in och verka för att öppna kanalen.
Stödet från Sci life lab och DDD kommer att vara till stor nytta:
– Vi får hjälp med praktiska försök av kemister, farmakologer och toxikologer, men även med viktiga strategiska beslut och patentfrågor, säger Nina Ottosson.
Samtidigt möjliggör antagningen till plattformen att behovet av att engagera externa finansiärer senareläggs.
– Tack vare stödet behöver vi inte fokusera på att leta investerare i det här tidiga skedet av projektet, något vi annars skulle ha varit tvungna till för att kunna göra många av de pre-kliniska försöken överhuvudtaget, säger Nina Ottosson i pressmeddelandet.