Hittills har Riksantikvarieämbetets arkeologer talat mycket om gropar, brunnar och diken under den mark som i många år varit parkering. Det nya nu är upptäckten av ett 3–4 meter brett jättedike. Grävmaskinisten skopar sig försiktigt allt djupare ned i jorden.
1,5 meter djup – då
Medan Annika Nordström langar upp en tegelsten från bottnen mäter Annika Konsmar djupet till tre meter från dagens asfaltskant. När vallgraven kom till för drygt 700 år sedan var den 1,5 meter djup och vattenfylld.
– Nu har vi förklaringen på de djupa delar vi hittade med många medeltida fynd i andra delen av kvarteret. Det här är inget dike som avgränsning mellan tomter. Det är en vallgrav, slår Karin Lindeblad fast.
Runt klosterområdet
Om vallgraven skyddat stadens invånare från inkräktare eller omgärdat det medeltida klostret, tvekar hon först på. Fast både hon och Göran Tagesson, som vid en utgrävning 1988 hittade spår efter ett jättedike i Nygatan, lutar åt att vallgraven har ett samband med att franciskankonventet etablerade sig i Linköping på 1200-talet. Var klostret en gång låg har det under århundradenas lopp rått en del missuppfattningar om, men Göran Tagesson pekade i sin doktorsavhandling för några år sedan ut ett två hektar stort område mellan Klostergatan och Apotekaregatan som det mest troliga. Upptäckten av vallgraven blir en bekräftelse på klostrets placering.
"Större än jag anat"
– Men att vallgraven går genom kvarteret Eddan tyder på att franciskankonventets område var betydligt större än jag hittills anat. Det ställer i sin tur frågan vad som funnits i kvarteret ovanför Trädgårdsgatan. Även den delen kanske har tillhört klostret, säger Göran Tagesson.
Han håller för troligt att franciskankonventet fanns med som en viktig del redan när Linköping utformades som stad på 1200-talet. S:t Larskyrkan fanns sedan 1 000-talet och domkyrkan sedan 1100-talet. Med franciskankonventet fick staden en given gräns mot söder.
Fylldes igen
Vallgraven, diken och gropar fylldes igen med material från franciskankonventet, när det upphörde genom reformationen 1527 och hospitalet tog över området. Arkeologerna har hittat mängder med djurben i dikena, massor med bränt tegel men också föremål som väckt uppmärksamhet. Karin Lindeblad visar bland annat en stor lerkruka, där skärvorna hittades som utfyllnad i ett stolphål.
– Troligen är den från 1700-talet. Ingen här har tidigare grävt fram en så stor lerkruka, säger Karin Lindeblad.
Under fredagen avslutas utgrävningen av Eddan, som från första spadtag till färdig rapport kostar 6 miljoner kronor. I avvaktan på en ny detaljplan med besked om hur bostadsbebyggelsen får utformas blir hela kvarteret återigen en parkeringsplats.