Bilden är inte helt entydig. Sverige har världens näst bästa universitetsutbildningar enligt Anders Borg. Endast Usa är bättre – men med en stor nackdel. Där kostar det pengar att läsa.
– Här är det gratis för alla. Era föräldrar har inte behövt spara ihop pengarna för att ni ska kunna studera.
Han talar till en fullsatt aula, det är föreningen Moderata studenter vid Linköpings universitet som bjudit in honom.
Men innan han satte på sig mikrofonen och började tala till publiken har han suttit i ett betydligt mindre sällskap runt ett bord och försökt bena ut om svenska elever har problem med kunskaperna i matematik eller inte.
Runt det bordet fanns både forskare och studenter. De har fått en unik chans att framföra sina åsikter till Sveriges finansminister – mannen som nyligen utsågs till Sveriges mest inflytelserika person av tidningen Fokus.
Göran Forsling, studierektor vid institutionen för matematik, passar på att upplysa om hur de matematiska kunskaperna ser ut hos eleverna som kommer från gymnasiet. De kurvor han visar ser inte bra ut.
– Det hände något i början av 90-talet. Då började resultaten dala markant, förklarar Göran Forsling.
Det ser fortfarande likadant ut. Det har lett till att undervisningen förändrats så att universitetet inleder med en repetitionskurs på sex poäng när eleverna börjar.
Orsaken till detta bekymmer är ingen som har ett rakt och enkelt svar på.
– Det finns folk som säger att ungefär 1992 så kom de första som gått i skolan enligt LGR 80 (läroplanen från 1980), berättar Göran Forsling.
Anders Borg är inte okunnig om frågan. Han vet redan att det inte är unikt för Linköpings universitet – det gäller hela Sverige.
– Det här överensstämmer med den bild vi har och det här är vår utmaning. Det måste vända uppåt de närmsta tio åren, konstaterar finansministern.
Sen vänder han på frågan, passar tillbaka och undrar hur elevernas kunskap ser ut när de lämnar universitetet.
– Gör ni nåt test då? Hur mycket matte kan de när ni är färdiga med dem? Hinner de ikapp?
Den frågan får inget rakt svar, men forskare och studierektorer är eniga om att svenska studenter som läser utomlands brukar ha lätt att hänga med. Det skulle kunna tyda på att svenska universitet sköter sig ganska bra.
Studenten Susanne Mideklint, som sitter med runt bordet, har varit ett år i Singapore.
– Den största skillnaden är att vi här hemma inte har lika stort fokus på att banka in kunskap. Här är det mer analytiskt och kreativt tänk. Det är främst det som skiljer mellan Sverige och Singapore
– Jag delar den uppfattningen, där var det mer av "läs den här traven böcker och skriv tentan" fortsätter Simon Mirzakahni.
Anders Borgs recept för att öka kunskaperna i matte är att öka undervisningstiden. Den är redan utökad i lågstadiet med en timme per vecka och ska öka i årskurs 4–6.
Men när han berättat det skymtar finansministersidan i honom fram.
– Och en extra timme i veckan kostar en halv miljard, så det är mycket pengar, säger han.
Samtidigt konstaterar han att både Finland och Japan som har bra resultat lägger mindre undervisningstid.
Vad som verkligen behövs får inget entydigt svar.