– Det är fantastiskt och vi tror att en stor del av framgången kan förklaras av införandet av gröna påsen. Att det skulle bli så framgångsrikt kunde vi inte ana, säger Tekniska verkens vice vd Klas Gustafsson.
Inför införandet av gröna påsen 2012 gjordes en så kallad plockanalys i fyra av Linköpings stadsdelar, två villaområden och två med flerbostadshus. Hushållsavfall, såväl mat som annat, samlades in och innehållet analyserades. När det gäller matavfall kollades hur mycket som slängdes en vecka, hur mycket av det som var oundvikligt avfall som potatisskal och kaffesump och hur mycket som var onödigt, så kallat matsvinn, till exempel mat som slängts för att bäst före-datumet gått ut eller frukt och grönt som vissnat. Resultatet visade att drygt 44 procent av allt hushållen slängde var mat.
Med hjälp av den gröna påsen skulle så mycket som möjligt av all denna mat samlas in och omvandlas till biogas. Man räknade med att kunna samla in 7000 ton matavfall. En beräkning som visat sig ha kommit på skam. En av anledningarna är troligen att det inte slängs lika mycket mat längre.
Det visar plockanalyser som har gjorts årligen i två av de områden som undersöktes det första året. Men också det faktum att matavfallet minskat i ton räknat. Den senaste analysen gjordes förra året. Den visar fascinerande resultat. I villaområdet slängdes 2011 1,1 kilo mat i veckan per hushåll. Mat som hade kunnat ätas om den tagits till vara i tid eller rester av tillagad fullt ätbar mat. Förra året var matsvinnet bara 0,4 kilo.
– Tendensen är densamma i flerbostadshusen, bekräftar Johan Gustafsson, avfallskoordinator på Tekniska verken.
Även det oundvikliga matavfallet har minskat i ungefär samma takt.
– Troligen har man blivit bättre på att hantera maten. Som att planera inköp, ta till vara rester och inte laga för stor mängd, säger Klas Gustafsson.
Det är troligt att de undersökta områdena är representativa för hushållen i kommunen. De boende vet inte om att deras sopor analyseras och eftersom alla hushållssopor tas med i undersökningen, inte bara de gröna påsarna, får man förmoda att matsvinnet verkligen har minska till mindre än hälften på tre år.
– Om inte människor kastat sitt matavfall i skogen, så är minskningen ett faktum, säger Klas Gustafsson.
Naturvårdsverket har föreslagit ett nationellt mål för minskning av matavfall som innebär att det ska minska med 20 procent från 2010 till 2020. Det målet har hushållen i Linköping lyckats uppnå och passera på tre år genom att halvera matsvinnet. Det finns också ett nationellt mål att 50 procent av allt matavfall ska återvinnas år 2018. Också det målet har Linköpings kommun redan uppnått med marginal. Totalt tas ungefär hälften av allt matavfall i Linköping om hand redan idag och blir till förnyelsebar energi i form av biogas eller biogödsel till jordbruket.
Att linköpingsborna numera är mycket bättre på att inte kasta mat i onödan innebär att Tekniska verken får mindre avfall att göra biogas på. Det bekymrar inte Johan Gustafsson som berättar att allt fler kommuner, både inom länet och i angränsande län inför den gröna påsens koncept. Och mycket av det avfallet hamnar i biogasanläggningen i Linköping.
Enligt Livsmedelsverket kan ett hushåll spara mellan 3000 och 6000 kronor på att minska sitt matsvinn samtidigt som det har stor betydelse för miljön. Och även om linköpingsborna är duktiga, finns fortfarande mycket att göra. Hälften av det beräknade matavfallet i kommunens hushåll, 4000 ton, hamnar fortfarande i sopen.