Vid matbutikernas bakdörrar kan man varje dag få synliga bevis på vår tids groteska slöseri med mat. Bananer som rest runt halva jorden slängs för att de börjar få fläckar. Fullt ätbart kött, som producerats med stor belastning på miljö och klimat, kasseras för att utgångsdatumet närmar sig. Och så grönsaker, tonvis med användbara grönsaker som slängs för att det inte får vara ett enda visset salladsblad i diskarna.
Siffrorna på hur stort matsvinnet är i de svenska butikerna varierar. Men enligt en färsk rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kan det röra sig om så mycket som 125 000 ton mat om året.
Svårt att beräkna
Varför detta vansinniga slöseri? Det enkla svaret är att det alltid är svårt för handlare att förutse hur mycket man kommer att sälja, och att beställa hem exakt rätt mängd varor. Nuförtiden arbetar alla matbutiker ständigt med att fintrimma sina beställningar så mycket som möjligt. Men det kan vara svårt att förutse hur mycket prinskorv som säljs när man har kampanjpris. Och om regnet öser ner under helgen när man laddat upp med grillkött så kan svinnet bli stort.
Kunderna styr
Men det är inte hela sanningen. Faktum är att det är vi kunder, med vår besatthet av fläckfria bananer och lång hållbarhet på förpackningen, som indirekt orsakar mycket av matsvinnet i butikerna.
Vi tycker att maten är dyr och vill ha det bästa. Men samtidigt är vi moderna svenskar ganska okunniga konsumenter, som låter oss styras av varornas utseende och datumet på förpackningen.
– Många kunder ser främst till det visuella när de handlar mat. De köper äpplen för att de är runda och har ett felfritt skal, och inser inte att äpplena bredvid kanske är både godare och odlade på ett bättre sätt, säger Louise König, hållbarhetschef på KF och Coop.
– De flesta svenskar har förlorat den kunskap deras föräldrar hade: att känna, smaka och lukta på maten, och inte bara se till utseendet, fortsätter hon.
Kräver välfyllda hyllor
Handlarna upplever att de inte har något val. Kunderna kräver välfyllda hyllor med fräscha varor, annars går de till någon annan butik där det är "roligare" att handla. Därför beställer de hellre lite för mycket mat och tar den ekonomiska förlusten det innebär att behöva slänga en del av det.
Det mesta slängs för att hållbarhetsdatumet är passerat. För många människor har datummärkningen blivit det datum då mat går från att vara ätlig till att vara oätlig. Så är det inte, men problemet kvarstår. Vem vill betala dyra pengar för mat som enligt förpackningen börjar bli gammal?
Sätter ner priset
Problemet med det enorma matsvinnet börjar uppmärksammas allt mer, och matkedjorna arbetar med olika strategier för att minska det.
– Vi sätter ner priset på varor med kort datum med 30-50 procent. Hur många varor man prissänker på det viset får butikerna bestämma själva, säger Louise König.
Så gör de flesta matkedjor i dag. Ett annat vanligt sätt att minska svinnet är att laga maträtter på varor med kort datum.
På senare tid har det också blivit vanligare att matbutiker skänker bort mat till välgörenhet.
– Vi har skänkt 64 ton mat, cirka 140 000 måltider, till en matbank som heter Allwin i Göteborg för att dela med oss av felfri mat till utsatta människor, fortsätter hon.
Mycket slängs i dörren
När det gäller matsvinn i butiker gäller det att inte bara ha fokus på matvaror som plockats bort från hyllorna. För enligt en undersökning från SLU så uppstår det största svinnet redan när maten ska in i butiken. Stora mängder mat, framför allt frukt och grönt, underkäns redan vid leveransen och skickas i retur till leverantören - som i de flesta fall slänger den.