Du initierade hijabuppropet, där kvinnor uppmanades att bära slöja en dag för att visa sympati med en slöjbeklädd kvinnan, som hade misshandlats. Förundersökningen lades ner och vissa kallade historien för påhittad.
– Ja, men det kan vi inte dra några slutsatser av. Polisen säger att de prioriterar hatbrott, men gör det inte. Vi fick träffa justitieminister Beatrice Ask, men inget hände efteråt. Jag var oerhört besviken.
Muslimska kvinnor kritiserade uppropet för att "hylla ett kvinnoförtryckande plagg".
– Jag har aldrig tvingats bära slöja och har därför inte deras erfarenheter. Jag är ödmjuk inför sådant jag inte känner till. Jag började med slöja när jag blev troende, i högstadiet. Många i min närhet hade det och jag kände mig trygg i den. Religion har alltid intresserat mig och jag har tittat närmare på flera av dem. Islam är den mest trovärdiga, tycker jag.
Du vill se slöjbeklädda nyhetsuppläsare.
– Ja, och gärna transpersoner och en massa andra människor. Media ska återspegla hur Sverige ser ut!
Stockholmsbo numera, men du är hemma varannan helg.
– Jag umgås mycket med min stora familj och gillar verkligen Linköping. Och så finns här ju världens bästa dialekt. Här är lagom stort och lite utanför allt annat. Alla är inte ständigt uppdaterade om vad som rör sig på sociala medier exempelvis.
Du fick nyligen pris för att vara "en röst i den tid när det antirasistiska engagemanget många gånger är selektivt och inkonsekvent".
– Det finns en tendens i den antirasistiska rörelsen att sopa antisemitism under mattan. Vi måste debattera alla former av rasism och det måste vi göra för att kunna synliggöra exempelvis antisemitismen som riktas mot judar i Malmö, och Södertäljes muslimer som attackeras i kölvattnet av IS.
Din första journalistiska granskning gjorde du vid fem års ålder.
– Jag ville ta reda på om flugor sov och hade en i en burk bredvid sängen. Jag skulle bevaka den hela natten men somnade vid elva-tolv. När jag vaknade visste jag ju inte om den sovit, så det blev inte så bra. De har ju inte ens ögonlock, ha ha. Jag får googla det där.
Hur ser den negativa antirasiströrelsen ut?
– De hamnar i bråk vid motdemonstrationer. Det är inte saken i sig, utan våldet, som driver dem.
Du är född i Sverige och kallar dig gärna svensk-somalier.
– Både mina biologiska föräldrar, som är skilda, och mina styvföräldrar är från Somalia. Deras ursprung är också mitt. Tyvärr har jag aldrig varit där. Jag försöker hålla kontakten med mormor och morfar per telefon, men de har svårt att förstå min somaliska, som inte är den bästa. Jag längtar dit!
Mitt i hetluften. Blir du aldrig trött?
– Jo! Varför ska exempelvis stora, komplicerade diskussioner föras på twitter? Folk sitter och hatar varandra utan att ens ha träffats och haft ett vanligt samtal.
Vilka uttryck kan reta dig?
– "Muslimsk kultur". Vad är det? Tror någon att det finns en enhetlig kultur för alla muslimer världen över? Eller när "svenskhet" ska förklaras. När man tror att nationalitet hör ihop med etnicitet skapas identitetsförvirring. Svenskhet handlar om hur vi definierar oss själva, i förhållande till andra. Jag känner mig som svensk, men har aldrig känt mig delaktig i svenskheten fullt ut.
Hur kan integrationen bli bättre?
– Genom att i stället för att ställa krav på en särskild grupp i vårt samhälle, ställa krav på alla oss. Där alla tar sitt ansvar och integreras in i varandra. Kunskap är bra, och det måste vara ett gemensamt mål att alla, på frivillig bas, lär sig läsa och skriva. Kommer man från ett inbördeskrig, utan skolgång, tar integrationen självklart längre tid.
Feminismen har anklagats för att sky problem som könsstympning och hedersrelaterat våld.
– Initiativet till en förändring måste komma från gräsrotsnivå. I Somalia är det kvinnorna som vidmakthållit könsstympningen, men också de som vaknat upp och börjat förändringsarbetet. Nu har könsstympningen minskat radikalt. Det är som med hbtq-rörelsen. De själva har drivit kampen, men blivit stöttade av andra. Så måste det måste gå till.
– Vad gäller hedersrelaterat våld kan de utsatta självklart inte driva kampen, där behöver omgivningen stötta mer. Men detta är inte ett invandrarproblem utan ett patriarkalt problem.
En riktig muslim går till moskén, finns det imamer som säger, men du gör inte det.
– Nej, jag försöker be, vara god och tänka mycket på hur jag förhåller mig till andra människor. Människor som dikterar villkor kring ens tro går mig på nerverna.
Tack för samtalet. Här får du en termos i julklapp.
– Tack. Jag behöver faktiskt en.