– När röjningarna kommer igång beror på hur vintern blir. Än så länge har vi knappt börjat planera för dem, säger kommunekolog Gunnar Ölfvingsson.
Han ansvarar för skötseln i Kärna mosse, som är ett Natura 2000-område för sina kvaliteter som extremrikkärr (kalkkärr) och ett naturreservat av riksintresse som förvaltas av Linköpings kommun.
Martallar röjs manuellt
Ett första delområde som röjs är de södra kantzonerna som var öppen mark för cirka 70 år sedan. Här kommer skogsmaskiner att behöva användas. Däremot ska den mer kontroversiella röjningen av martallar i det öppna kärret ske manuellt. Den nya skötselplanen ger tillstånd till att ”en stor del av småtallar och vass” tas bort. Under remisstiden angavs att 90 procent av martallarna skulle plockas bort. Idag vill inte Gunnar Ölfvingsson ange någon procentsiffra.
– Det var olyckligt att det gjordes och det har aldrig varit meningen att vart tionde träd skulle behållas genom en schablonmässig röjning. Två eventuellt tre delar i det ohävdade området med martallar blir kvar.
Görs röjningen för orkidéernas skull?
– Nej, den görs för att uppfylla vad som krävs för extremrikkärr som ingår i Natura 2000. Den ohävdade delen är i en igenväxningsfas och har inte en bra bevarandestatus längre för till exempel den mossflora med både sydliga och nordliga arter som finns här.
Många ser martallarna som en del av upplevelsen av kalkkärret. Försvinner den nu?
– Vi restaurerar för att bevara naturvärden, men jag är övertygad om att de martallar som blir kvar kommer att synas ännu bättre efter röjningen, så den här delen blir ännu vackrare att titta på.
Någon inventering av arter görs inte före röjningen av martallar.
– Däremot behöver vi undersöka vad som finns i tuvorna innan de tas bort, så den röjningen dröjer.
Senare slåtter
Floran påverkas olika av den slåtter som utförs på det öppna kärrplanet varje sommar och som nu ska utökas till de delar där martallar tas bort. En del gynnas, andra påverkas inte alls medan några kan missgynnas. Framöver vill Gunnar Ölfvingsson skjuta fram slåttern till september för att fler ska gynnas.
– Varje år räknas en del växter. Det ska fortsätta eftersom vi behöver långa serier för att säkert veta hur de påverkas. Svarthö är en sådan art som vi behöver ha extra koll på.
Enligt nya skötselplanen måste en vattenutredning klarlägga de geohydrologiska förhållandena innan några diken intill kalkkärret får dämmas. Sådana åtgärder blir inte aktuella under vintern.