Statsminister Olof Palme inviger Mjärdevi Science Park i Linköping – på en vägg som snabbt murats upp under natten.
Tisdagen den 15 maj 1984 var en regnig dag. Olof Palme anlände till Mjärdevi, ditlockad av kommunens starke man Göthe Anderson.
Lithe Blås spelade och Olof Palme höll tal. "Det som är bra för Linköping är bra för Sverige", sade han – och travesterade då finansminister Gunnar Sträng som brukade säga detsamma om Volvo.
Sedan skulle Forskningsbyn Mjärdevi invigas. Det var bara ett krux – det fanns inget att inviga.
Att Palme kom till Linköping just denna dag berodde på att han ändå befann sig i närheten. I Mjärdevi fanns ännu bara en gjuten bottenplatta till det som skulle bli områdets första företagshotell.
Men kommunfolket fann på råd. Byggföretaget fick ägna kvällen och natten före statsministerbesöket åt att mura upp en vägg. På den 3 gånger 3 meter stora väggen kunde Olof Palme skruva upp en bronstavla som föreställde ett datachip från Viggen– och det som senare skulle komma att heta Mjärdevi Science Park var invigt.
Idag arbetar cirka 7 000 personer på 400 företag i Mjärdevi och Linköping är en välmående kommun, med högteknologisk profil. Att det skulle bli så var inte alldeles självklart när parken invigdes.
I mitten av 1970-talet räknades Linköping till de kriskommuner som beviljades lokaliseringsstöd för att vända en oroande utveckling.
Textilindustrin med Wahlbecks, Ullastrumpan och Skjortfabriken hade klappat igen. Det hade också en stor del av den tunga industrin med bland annat ASJ, som haft över 1 000 anställda. Saab hade ännu inte fått någon beställning på nya militära flygplan efter Viggen och regementenas framtid hade börjat ifrågasättas.
Linköpings politiker, med Göthe Anderson (S) i spetsen, uppvaktade flitigt regeringen. Kanske var det därför som sex myndigheter med sammanlagt över 800 anställda utlokaliserades till Linköping: Statens kriminaltekniska laboratorium, Statens rättsmedicinska laboratorium, Statens geotekniska institut, Statens väg- och trafikinstitut, delar av Försvarets materielverk och delar av Försvarets forskningsanstalt.
Det som också hände var att högskolan växte och 1975 upphöjdes till ett fullvärdigt universitet, det sjätte i landet. Det var i stor utsträckning avknoppningsföretag därifrån som senare kom att fylla Mjärdevi och förvandla Linköping till en kommun känd för IT-teknologi.
Sten Gunnar Johansson lyfter gärna fram Saabs roll när han pratar om Linköping. "Utan Saab hade vi inte fått ett universitet. Och utan universitetet hade vi inte fått Mjärdevi"
Men kanske ska vi backa ännu längre tillbaka i tiden för att förklara Linköpings och Mjärdevis förvandling. Närmare bestämt till den 9 december 1954.
Det menar i alla fall Sten Gunnar Johansson, i 30 år en drivande kraft i Mjärdevi och under 20 år vd för Mjärdevi Science Park.
Det var den decemberdagen för nästan 70 år sedan som Saab tecknade avtal med den statliga matematikmaskinnämnden om att få tillverka Sveriges första kommersiella dator. När datorn – en kopia av Besk som byggts på Tekniska högskolan i Stockholm – var färdig 1957 fick den heta Sara, Saabs Räkneautomat. Det blev starten på flera decenniers datorkonstruktioner på Saab/Datasaab.
När Linköping blev först i landet med högskoleutbildning i datateknik var det med Saabingenjörer som föreläsare.
– Utan Saab hade vi inte fått ett universitet. Och utan universitetet hade vi inte fått Mjärdevi, slår Sten Gunnar Johansson fast.
"Mjärdevi har betytt mycket för Linköping", säger Sten Gunnar Johansson.
Våren 1983 hade forskningen på Linköpings universitet lett till alltfler avknoppningsföretag. Kommunen och Utvecklingsfonden (nuvarande Almi) startade då TeknikByn på Wahlbecksområdet för att härbärgera dem. Men några företag vill ha närmare till universitet och i maj uppvaktade de kommunen.
Det blev starten på en febril verksamhet bland stadsplanerare och på näringslivskontoret, där Sten Gunnar Johansson arbetade. Man kom snabbt fram till att Mjärdevi var en bra plats – området hade redan på 1960-talet pekats ut som lämpligt för så kallade forskningsindustriändamål.
– Men det var inte helt enkelt. Kommunen ägde inte marken, det gjorde staten. Det fanns arrendatorer som behövde lösas ut. Och det fanns ingen detaljplan, berättar Sten Gunnar Johansson.
Ändå tog det bara 15 månader från det inledande mötet tills ett företagshotell stod inflyttningsklart – ett kommunalt rekord i snabbhet som aldrig lär ha överträffats.
– Det gick väldigt fort, alla var så på. De hade nyligen öppnat Ideon i Lund, och vi tänkte väl att kan de i Lund så kan vi i Linköping, säger Sten Gunnar.
Företagshotellet byggdes av kommunala Sankt Kors och det blev starten till Forskningsbyn Mjärdevi – som 1992 bytte namn till Mjärdevi Science Park.
Mjärdevi är en by med anor från förhistorisk tid. Runt den gamla byn har Mjärdevi Science Park vuxit fram. Några hus på Mjärdevi kronogård finns kvar, de övriga byggnaderna på bilden är rivna.
Allra först på plats i Mjärdevi var Bengt Magnhagen, som flyttade in med sitt företag Digsim en septemberdag 1984.
– Då var inte ens ytterdörrarna på plats. Men det var på Mjärdevi man ville vara. Kommunen gjorde reklam för det som ett high-techområde med hög kvalitet, berättar Bengt.
Digsim stod för digital simulering och Bengts företag specialiserade sig bland annat på att i förväg avslöja svaga punkter i en konstruktion.
– Det var framgångsrikt. Vi fick stora kunder som Ericsson och Bofors och vi åkte runt och föreläste, minns Bengt.
Bengt Magnhagen var den allra första företagaren som flyttade in i Mjärdevi Science Park.
Företagsparken växte. 1996 utnämndes Mjärdevi Science Park av tidskriften Site Selection till den snabbast växande teknologiparken i Europa och nummer 9 i världen. Vid 15-årsjubileet 1999 fanns det 150 företag och 4 500 anställda. När man senast räknade, 2019, var det 400 företag och 7 000 anställda.
Men kurvan har inte gått spikrakt uppåt. Sten Gunnar Johansson minns krisen i samband med IT-kraschen i början av 2000-talet. På kort tid försvann 1 500 jobb i Mjärdevi.
– Det var väldigt tufft. Jag hade "I'm still standing" med Elton John som mobilsvar, för det var väldigt många som ringde och undrade vad som höll på att hända. Men det var ju inte bara vi som hade problem, det var likadant i Kista. Jag minns en DN-löpsedel där det stod "Sista spiken i Kista", berättar Sten Gunnar Johansson.
Mitt i värsta lågkonjunkturen, när mer än en tredjedel av lokalerna i Mjärdevi stod tomma, fattade Linköpingspolitikerna beslut om att bygga det 12 våningar höga centrumhuset. Beslutet fick vid den tiden hård kritik från många håll, bland annat från privata fastighetsägare i Mjärdevi som befarade att det skulle bli ännu svårare att fylla sina tomma lokaler.
Sten Gunnar Johansson hyllar beslutet att bygga Mjärdevi Center.
– Det var direkt avgörande att det fanns politiker som vågade fatta ett sådant beslut. Det visade omvärlden att vi tror stenhårt på Mjärdevis framtid. Och det vände ju sedan, lokalerna fylldes på rätt snabbt.
Sten Gunnar Johansson är Mr Mjärdevi. Han var med redan när det första huset skulle börja byggas 1983 och perioden 1994–2014 var han vd för Mjärdevi Science Park.
Namnet Mjärdevi tros komma från guden Njord/Njärd, pappa till Frej och Freja i den nordiska mytologin. Mjärdevi skulle då ha varit en plats där man offrat till Njord.
Enligt Snorres Edda kunde Njord skänka rikedom till dem som tillbad honom. Men om det är Njord som ligger bakom Mjärdevi Science Parks utveckling under de 40 åren ska vi väl låta vara osagt.
Sten Gunnar Johansson menar hursomhelst att Mjärdevi har varit viktigt för att sätta Linköping på kartan.
– Det är klart att jag tycker att Mjärdevi Science Park har haft en väldigt stor betydelse för Linköping. Som ett statement för en kommun i tillväxt, och med satsning på teknikutveckling, är en science park ett väldigt starkt kort, säger Sten Gunnar Johansson.
Collegium byggdes 1990. Från början var en del av byggnaden hotell, men det bar sig inte och omvandlades därför till kontor.
Nu när Mjärdevi Science Park ska till att fylla 40 så blir det under ett annat namn: Linköping Science Park. 2020 byttes nämligen namnet för att även inkludera andra utvecklingsmiljöer som Vreta Kluster, Ebbepark, IMA One/Cavok och Cleantech Park.
Ett sådant namnbyte var på tal redan på Sten Gunnar Johanssons tid.
– Jag minns att Paul Lindvall föreslog det. Jag svarade – skämtsamt – att det vore bättre att byta namn på kommunen, för Mjärdevi är mer känt internationellt. Men jag har stor förståelse för att man nu velat bredda sig och inkludera hela Linköping, säger han.
Mjärdevi som område lever förstås vidare, namnbytet till trots, och det finns stora planer för framtiden. Om alla byggplaner som diskuteras blir verklighet kan lokalytorna på sikt trefaldigas. Det återkommer vi till i en kommande artikel – och vi kommer under jubileumsåret även få möta en rad av de företag som verkar i Mjärdevi.
I Mjärdevi grundlades Linköpings rykte som IT-stad. Idag arbetar över 7 000 personer i området. 40-årsjubileet kommer att uppmärksammas på olika sätt under året, bland annat med en rad artiklar i Corren.