Markelius skapade ett funktionalistiskt mästerverk

Det dagens Linköpingsbor känner som Nationernas Hus uppfördes i början av 1950-talet som Folkets Hus. Det är ritat av dåtidens stjärnarkitekt Sven Markelius, sedd som en av funktionalismens främsta banérförare i Sverige.

Folkets Hus, dagens Nationernas Hus, ritades av Sven Markelius. Fönsterbröstningarna på den högre byggnadsdelen var ursprungligen av trä, men ändrats med arkitektens goda minne. Foto från 1953.

Folkets Hus, dagens Nationernas Hus, ritades av Sven Markelius. Fönsterbröstningarna på den högre byggnadsdelen var ursprungligen av trä, men ändrats med arkitektens goda minne. Foto från 1953.

Foto: Bild Linköping

Linköping2022-10-08 11:00

Vår stad

I raden av utsökta exempel på god 50-talsarkitektur i Linköping intar Markelius Folkets Hus den främsta platsen. Pressen prisade byggnaden. I Svenska Dagbladet beskrevs den som ett suveränt exempel på övergången till en mjukare funktionalism. 

Markelius förklarade att kravet på anpassning till den känsliga miljön fick honom att skapa en torgbildning och kring den dela upp byggnaden i flera delar. Varje detalj i byggnaden är genomarbetad. 

undefined
Sommaren 1953 pågick markarbetena på torgbildningen. Till höger i bilden syns neonskyltarna för restaurang Absalon, uppkallad efter kvarterets namn. Den drevs 1953-63 av Folkets Hus-föreningen.

Folkets Hus innehöll vid färdigställandet sex samlingslokaler och kontorslokaler för arbetarrörelsens behov. Vid sidan om hade en bilaffär, en läkarmottagning, en fotoateljé, en kolonialfirma samt RFSU lokaler i huset. 

I en av byggnadens åtta lägenheter flyttade föreståndaren Ivar Nilsson in. På sikt var avsikten att de uthyrda delarna skulle användas för verksamhetens egna behov. 

undefined
Den 21 mars 1953 invigdes Forumbiografen. På bilden ses Folkets Hus förste föreståndare Ivar Nilsson biträda vaktmästaren Arne Thorén att fästa bioaffischer. Foto från december 1963.

Byggkostnaderna var cirka 4 miljoner kronor. Del av finansieringen löstes genom att staden lämnade ett fördelaktigt lån på 300 000 och tecknade aktier för 100 000. I en ledare menade Corren att därmed är huset inte bara arbetarrörelsens högborg utan även en allmän medborgerlig samlingsplats. 

undefined
Våren 1954 färdigställde konstnären Nils Wedel, till höger i bild, sin målning ”Samhället av idag”, ursprungligen kallat för ”Arbete och Fritid” i Folkets Hus foajé.

Under första halvåret 1953 togs olika delar av huset successivt i bruk. Den 12 september 1953 invigde statsminister Tage Erlander formellt byggnaden. I sin dagbok skrev Erlander att han lagt mycket arbete på sitt tal och karaktäriserade det som genomarbetat och hyggligt. I talet sa han bland annat att Sverige ”har dragit en god vinst på världslotteriet, det är den väsentliga orsaken till att vi har råd att bygga Folkets Hus i Linköping och en hel del annat smått och gott.” 

Erlander svarade även för tacktalet efter banketten, vilket han själv beskrev som dåligt och för långt. Talet avslutades med att statsministern utbringade ett leve för Sverige, vilket enligt pressen fick ett dånande gensvar. 

undefined
Folkets Hus, dagens Nationernas Hus, ritades av Sven Markelius. Fönsterbröstningarna på den högre byggnadsdelen var ursprungligen av trä, men ändrats med arkitektens goda minne. Foto från 1953.

När det nya Folkets Hus, dagens Konsert & Kongress, togs i bruk 1987 sålde föreningen sitt hus vid Ågatan. De nya ägarna vidtog dessvärre en rad åtgärder utan att visa någon respekt för Markelius mästerverk. Det allvarligaste exteriöra ingreppet är att de ursprungliga fönsterkarmarna av ek 1996 byttes ut mot livlösa vita metallbågar.

Den 10 september 1998 invigdes byggnaden som Nationernas hus av borgmästaren Eva Joelsson och universitetsrektorn Anders Flodström.  

undefined
I september 1953 var det premiär för dans i Grottan. Myndigheterna hade bestämt att högst 400 personer fick vistas i lokalen. Första kvällen löste 385 ungdomar entré.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!